Resultaten visar att en av sonarkamerorna hade för dålig upplösning för att med absolut säkerhet kunna identifiera ål. Det gör att den lämpar sig dåligt som varningssystem i vattendrag av Göta älvs storlek.
I mindre vattendrag skulle de två andra kameratyper som har undersökts kunna användas för att övervaka ålens vandring. En förutsättning är att man vet var i vattenmassan som ålarna förväntas simma och att en representativ andel av de vandrande ålarna simmar så att de passerar fritt i kamerans synfält.
