Det är sannolikt att läckströmmar uppstår vid högre frekvenser och att dessa kan spridas till angränsande anläggningar. Resultaten visar att inga falskutlösningar uppstår då summaströmmen består av endast supratoner. En påverkan på jordfelsbrytare ses när summaströmmen innehåller likström, kvasi-likström, övertoner och supratoner. Denna påverkan inte av den grad att funktionaliteten av jordfelsbrytarna äventyras. Det har noterats fall då jordfelsbrytaren inte löser ut, dessa jordfelsbrytare är dock endast specificerade för 50/60 Hz och glättad likström.
Jordfelsbrytare och komponenter från DC till 150kHz – en riskbedömning
Nyheter
Var i landskapet ska den nya gröna elproduktionen få plats?
Var i landskapet ska den fossilfria elproduktionen rymmas, när landskapet är så viktigt för den nordiska självbilden? Det ska samhällsplanerarna Daniel Urey och Alexander Marek från Lablab försöka ge svar på i forskningsprojektet Speed Local.
Avbördningssäkerhet i Norden
Dammar måste kunna avbörda överskottsvatten på ett säkert sätt vid högflödessituationer. I det nordiska klimatet är avbördningssäkerhet en central fråga för samtliga anläggningar, oavsett orsaken till avbördningsbehovet. James Yang på Vattenfall och KTH har vidareutvecklat och med hjälp av kollegor utvärderat två olika typer av pianotangentutskov som kan förbättra avbördningssäkerheten.
”Tydliggör vad som är statens och marknadsaktörernas roller”
Statens inblandning i elmarknaden har ökat på senare år, efter att har växlat genom historien. Den slutsatsen drar professor emeritus Lars Bergman, som släppt en rapport i ämnet. Staten bör besluta om krav på egenskaper för elsystemet, medan kraftföretagen beslutar om val av kraftslag och dimensionering av kraftverk, skriver han.
Vattenkraftens FoU-dagar 2025
Årets FoU-dagar genomfördes den 18-19 mars i Uppsala. Ett drygt hundratal deltagare lyssnade på föreläsningar och deltog i paneldiskussioner.
Pressmeddelande: Fjärrvärmebranschen miljonsatsar på forskning för ett robust och hållbart energisystem
20 energiföretag satsar nu 16 miljoner kronor i det treåriga forskningsprogrammet Futureheat, som leds av Energiforsk. Flera av Sveriges bästa forskare kommer bland annat undersöka hur fjärr- och kraftvärmen kan minska elbehovet vid toppar och bli utsläppsfri.
Om rapporten
2021:819
Sarah Rönnberg, Jil Sutaria, Angela Espin-Delgado, Naser Nakhodchi, Math Bollen