Resultaten indikerar att förekomst av många flödesförändringar får skilda effekter på olika typer av organismgrupper beroende på vilket substrat som dominerar. I vattendrag med många flödeförändringar och grovt substrat är artrikedomen låg hos bottenfauna och träd. Nedbrytningen går långsamt i jämförelse med vattendrag utan korttidsreglering. I vattendrag med fint substrat ses i stället en ökning av makroalger och klorofyll a när det förekommer många flödesförändringar. Resultaten visar även att dessa komplexa system kräver platsanpassade åtgärder och att de skilda geomorfologiska grundförutsättningarna måste tas i beaktning vid nya eventuella förändringar i flöde och åtgärder.
Korttidsregleringens påverkan på biologin varierar med vattendragets geomorfologi

Nyheter

Svenskt centrum för hållbar vattenkraft – ny teknik och biologisk mångfald
Energiforsk driver tillsammans med Luleå tekniska universitet Svenskt centrum för hållbar vattenkraft, under de kommande fem åren. Det är Energimyndighetens största kompetenscentrum med en budget på 280 miljoner.

Energiforsk i internationellt vätgasprojekt
Energiforsk är en av 44 partners i det internationella vätgaskonsortiet BalticSeaH2 i Östersjöregionen. Projektet syftar till att skapa en vätgasekonomi, öka energisäkerheten och minska beroendet av fossila energikällor. Planerad omsättning är cirka 360 miljoner kronor under fem år.

Pressmeddelande: Energibranschen investerar i forskning om hållbara elnät
Nu startar Energiforsk och 47 aktörer från energibranschen forskningsprogrammet "Elnätens hållbara teknikutveckling och digitalisering" med en budget på totalt 11 miljoner kronor.

3 tips på hur organisationer kan nå bortom mål- och intressekonflikter
Samarbete och förståelsekultur, det är två viktiga pusselbitar för hur organisationer kan nå bortom mål- och intressekonflikter i energiomställningen, enligt Johan Holmén, doktor i fysisk resursteori vid Chalmers.

Aska kan skydda mot snyltbaggen: Kostar skogsindustrin hundra miljoner årligen
Tack vare askans höga halt av kisel kan återföring av aska i svenska skogar ökar både produktionen av biomassa och stärka trädens motståndskraftighet mot snyltbaggen.
Om rapporten
2021:828
Lovisa Lind & Johan Watz