Rapport

Handbok för sänkta fjärrvärmetemperaturer

Uppdaterad 2025-01-08 Publicerad 2024-11-26

Temperaturnivån i svenska fjärrvärmesystem är ungefär desamma som för 20 år sedan. De höga temperaturerna tyder på att det finns felfunktioner i kundernas anläggningar och i ledningsnätet. Att dessa fel inte har identifierats och åtgärdats i tillräcklig omfattning beror sannolikt på att de ekonomiska drivkrafterna för att effektivisera systemen varit för små.

De senaste åren har bränslepriserna ökat kraftigt och fjärrvärmebranschen märker en ökad konkurrens om fossilfria bränslen. Värmekällor som tidigare inte varit lönsamma att tillvarata, t.ex. för att de har relativt låga temperaturer kan då bli mer intressanta. I flera fjärrvärmeorter genomförs projekt där värme långtidslagras från sommar till vinter. I dessa fall förbättras funktionen och lönsamheten om fjärrvärmesystemen håller en lägre temperaturnivå.

Handboken beskriver hur man på ett systematiskt sätt ska arbeta för att effektivisera fjärrvärmesystemen och sänka temperaturnivåerna. Det handlar om att värdera temperatursänkningen i det aktuella systemet, sätta upp mål för arbetet, hur arbetet bör organiseras, utföras och följas upp. För utförandet finns praktiska råd för hur fel ska upptäckas och åtgärdas samt tips om vanligt förekommande feltyper. Några exempel från framgångsrika fjärrvärmesystem som lyckats sänka temperaturerna presenteras tillsammans med deras förutsättningar och arbetsmetodik.

Förhoppningen är att denna handbok ska underlätta för fjärrvärmen att snabbare nå lägre temperaturnivåer för att anpassas till framtidens fjärrvärmeteknik.

 

Nyheter

Exergigemenskaper bidrar till ett resurseffektivt energisystem

Genom att inkludera exergi (energikvalitet) i analysen av energisystemets utformning, kan högre resurseffektivitet i framtida energisystem uppnås. En analytisk metod har utvecklats för att analysera exergiverkningsgrad i kombination med självförsörjandegrad och självkonsumtion av lokalt tillförd energi.

6 feb 2025 - Värme och kyla


Vindkraften bidrar allt mer till spänningsstabilisering

Tidiga generationer av vindkraftparker kunde inte bidra med spänningsstabilisering, men den vindkraft som byggs i dag kan göra det. Det är en av slutsatserna i rapporten Vindkraftens bidrag till spänningsstabilitet, som finansierats av Svensk Vindenergi.

31 jan 2025 - Sol och vind


”Livstidsförlängning av kärnkraft behöver diskuteras mer”

Det var fullsatt när Energiforsk arrangerade konferensen Life After 60 – Long Term Operation of Nuclear Power i förra veckan. Vikten av livstidsförlängning, behovet av kompetens och varför gröna politiker ser att kärnkraften behövs var tre frågor som fick genomslag.

28 jan 2025 - Kärnkraft


Kompetens för framtiden

Jasmina Toromanovic har alltid varit intresserad av teknik och valde därför att bli ingenjör. Idag forskar Jasmina om dammkonstruktioner på LTU och dessutom arbetar hon som utbildningsledare för det nya civilingenjörsprogrammet Samhällsbyggnadsteknik. Jasmina vill inspirera unga att satsa på ingenjörsyrket!

20 jan 2025


Industrin behöver fördubbling av landbaserad vindkraft till 2035

Landbaserad vindkraft behöver fördubblas till 2035 om industrins elbov till dess ska klaras. Det har både forskare från Quantified Carbon och Chalmers kommit fram till i ett Nepp-projekt, som redovisades på Fossilfritt Sveriges seminarium i fredags.

20 jan 2025


Nyhetsarkiv

Om rapporten

Rapportnummer

2024-1059

Författare

Cilla Dahlberg Larsson, Thomas Nordin, Ulrika Sagebrand