Kinesisk närvaro i den svenska vindkraftssektorn – sårbarheter och risker
Tre statliga kinesiska företag kontrollerar drygt 10 procent av Sveriges installerade vindkraftskapacitet, motsvarade 3,4 procent av den totala elproduktionen 2023. Risken med det bedöms dock vara relativt lågt. Det är en slutsats i resultatbladet Kinesisk närvaro i den svenska vindkraftssektorn.
Resultatbladet är en kartläggning över kinesiskt ägande av vindkraftsparker, användningen av kinesisktillverkade turbiner samt beroendet av kinesiska leveranskedjor i Sverige. Det visar att tre kinesiska statligt ägda företag kontrollerar 10,4 procent av Sveriges installerade vindkraftskapacitet, vilket motsvarar 3,4 procent av den totala elproduktionen 2023.
Riskerna med detta bedöms i dagsläget som relativt låga, enligt resultatbladet. Risken för avbrott i elförsörjningen och elprismanipulation bedöms vara låg på grund av den begränsade marknadspåverkan och de höga kostnader sådana åtgärder skulle innebära för kinesiska intressen.
Risken för skadlig informationsöverföring på grund av kinesiskt ägande bedöms som låg till medelhög, där konsekvenserna anses vara mindre allvarliga men sannolikheten högre.
En större risk bedöms i stället vara beroendet av kinesiska leveranskedjor. De kan utnyttjas för att begränsa tillgången på reservdelar eller komponenter för nya turbiner och kan användas i olika grader – från subtil konkurrenssnedvridning till fullständiga exportförbud riktade mot enskilda länder eller hela Europa.
Beslutsfattare måste balansera fördelarna med Kinas roll i vindenergisektorn mot de risker den medför. Inom EU pågår flera initiativ i detta syfte, men Sverige kan också på egen hand vidta ytterligare åtgärder för att minska sårbarheter kopplade till ägande och leveranskedjor.