Senaste resultatbladet: Kritiska metaller för energisystemets omställning
Omställningen av energisystemet innebär en ökande efterfrågan av kritiska metaller som används i bland annat vindkraftverk, solceller, batterier och elektronik. EU uppskattas behöva mellan 15 och 60 procent av världens tillgångar av kritiska metaller för att genomföra den gröna omställningen givet dagens teknik och utan betydande teknikutveckling.
Resultatbladet ”Kritiska metaller för energisystemets omställning” till höger summerar och kombinerar två relevanta studier inom området, om hur efterfrågan av kritiska metaller för både EU och Sverige förhåller sig till de globala tillgångarna på metallerna utifrån olika fördelningsprinciper, respektive potentialen för att minska efterfrågan på kritiska metaller vid utbyggnad av vindkraft och solenergi i Sverige genom olika strategier för cirkulär ekonomi som baseras på teknikutveckling.
Sverige och EU står inför en hållbarhetsutmaning med avseende på hur stor andel av den totala globala mängden kritiska metaller som Sverige och EU kan göra anspråk på.
Förverkligande av strategier för cirkulär ekonomi som minskar efterfrågan av de kritiska metallerna är centralt för att Sverige och EU:s användning av metallerna ska vara mer rättvis och hållbar. Reducerad metallintensitet, ökad materialsubstitution, förlängd teknisk livslängd och återvinning behöver utvecklas och realiseras. Det är därför viktigt att sådana strategier stimuleras i rätt omfattning genom olika styrmedel.
Strategier för cirkulär ekonomi kan kraftigt minska efterfrågan på vissa metaller. Men det räcker inte för att helt möta framtidens metallbehov, även med mycket effektiv återvinning. Det innebär att vi fortfarande kommer att behöva stora mängder primära eller återvunna metaller under energiomställningen. Det är därför av största vikt att fokusera på att tillgodose detta materialbehov på ett ansvarsfullt, rättvist, transparent och hållbart sätt – parallellt med insatser för en cirkulär ekonomi.