Ekonomiskt krisläge för spansk kärnkraft

Ekonomiskt krisläge för spansk kärnkraft

Kärnkraftverket Vandellòs II i Spanien.

Hälften av produktionskostnaden för kärnkraft i Spanien består av skatter och avgifter. Efter att de ekonomiska förutsättningarna på kort tid försämrats ytterligare befinner sig den spanska kärnkraften nu i ett ekonomiskt krisläge.

2021-09-08

Spanien har idag fem kärnkraftverk med sju reaktorer i drift. Under de senaste tre årtiondena har kärnkraften producerat 1 600 TWh, vilket motsvarar mer än en fjärdedel av Spaniens elproduktion under samma period.  Enligt en överenskommelse mellan den spanska staten och industrin ska samtliga sju reaktorer dock stängas mellan 2027 och 2035. Beslutet om utfasning av kärnkraft togs 2019, en månad innan det spanska valet i april 2019 (med omval i november 2019).

Svåra ekonomiska förutsättningar

Sedan 2005 har skatter och avgifter på kärnkraft i Spanien ökat med nästan 20 EUR/MWh, eller mer än 430 procent, och uppgick under 2020 till totalt 22,40 EUR/MWh. När elpriset vid flera tillfällen sjönk under 20 EUR/MWh uppstod en mycket ansträngd ekonomisk situation.

Bland avgifterna ingår avgifter till ENRESA, det statliga företag som ansvarar för en framtida slutförvarslösning för det använda kärnbränslet. Avgifterna till ENRESA ökade 19 procent från 2019 till 2020. Förutom avgifterna till ENRESA betalar kärnkraftverken även regionala skatter för använt bränsle till regionerna Extremadura, Valencia och Katalonien.

Skatter och avgifter uppgick under 2020 till 61 procent av de totala kostnaderna, som ligger runt 40 till 50 EUR/MWh. Den faktiska produktionskostnaden för spansk kärnkraft hålls hemlig av ägarna, men ligger enligt analytiker mellan 15 och 25 EUR/MWh. De spanska reaktorerna har relativt stora skillnader i tillgänglighet, från strax under 80 procent till över 90 procent kapacitetsfaktor.

Varje år investerar de spanska kärnkraftsägarna motsvarande omkring 3 miljarder kronor i varje reaktor, vilket tillsammans med låga elpriser under 2020 och höga skatter gav förluster motsvarande 10 miljarder under 2020 enligt en analysrapport från PwC.

Från 2021 har skatterna på kärnkraft ökat ytterligare i Katalonien efter att ett lagförslag om en ny ”miljöskatt” trätt i kraft. Lagen innebär att kärnkraftsägare ska betala 5 EUR/MWh till regionen och är mycket liknande den regionala skatt som betalas i Extremadura. Fossila gaskraftverk ska samtidigt betala 1 EUR/MWh men andra kraftslag är undantagna från skatten. Lagen hade tidigare stoppats av tidigare premiärminister Mariano Rajoy, som avsattes genom en missförtroendeförklaring 2018. Efter tre år utan en fullständig budget för landet och efter svårigheter att forma en regering lät landets nuvarande premiärminister, Pedro Sánchez, bli att överklaga den nya lagen för att säkra stöd från Katalonien i budgetarbetet.

Tre av Spaniens reaktorer, Ascó 1 och 2 samt Vandellòs 2, ligger i Katalonien där skatterna nu uppgår till 27,40 EUR/MWh.

”Oproportionerlig beskattning”

Efter att elpriserna under 2020 sjönk till omkring 20 EUR/MWh har elpriserna i Spanien på kort tid ökat kraftigt till genomsnittliga 52 EUR/MWh under de första sex månaderna 2021. De högre priserna är resultatet av högre efterfrågan och högre pris på utsläppsrätter, som under första halvåret 2021 hade stigit mer än 40 procent och därefter fortsatt att stiga.

De högre elpriserna har lett till att den spanska regeringen i juni lade fram ett förslag för att sänka konsumenternas elkostnader med fyra till fem procent direkt och upp till femton procent över fem år.

Förslaget innebär att kraftbolagens intäkter ska minska med en miljard euro genom att begränsa vad som anses vara oväntat stora vinster för kärnkraftverk och vattenkraftverk större än 10 MW till följd av det högre koldioxidpriset. Enligt den spanska miljöministern, Teresa Ribera, ska 90 procent av intäkterna från förslaget gå till att bygga ut förnybara kraftslag och resterande del ska gå till stöd till utsatta konsumentgrupper.

Den spanska kärnkraftsindustrins intresseorganisation Foro Nuclear har protesterat mot förslaget och skatterna som enligt dem straffar koldioxidfri elproduktion och orsakar förluster genom ”oproportionerlig, diskriminerande och felaktigt förverkande beskattning”. Enligt Foro Nuclear har kärnkraftverken inga vinster utan drivs med negativt operativt kassaflöde.

Riskerar Spaniens omställning

Den spanska elproduktionen står för omkring 30 till 40 procent av landets totala koldioxidutsläpp. Spaniens klimatmål innebär bland annat att utsläppen ska minska med 23 procent till 2050 jämför med 1990 och att 74 procent av elproduktionen ska vara förnybar år 2030.

Den internationella energibyrån IEA har tidigare varnat för att stängningen av kärnkraft i förtid mellan 2027 och 2035 riskerar att man inte når klimatmålen. Dessutom har IEA varnat att man noga ska bevaka de ekonomiska förutsättningarna för att undvika en ännu tidigare stängning av kärnkraften än planerat.

Liknande utveckling i andra länder

Kärnkraft är det enskilt största kraftslaget i EU och står för ungefär hälften av den fossilfria elproduktionen. Förutom Spanien påverkas kärnkraften i flera länder både av beslut som påverkar de ekonomiska förutsättningarna och av rena avvecklingsbeslut. Ett sådant land är Belgien, som bestämt att kärnkraften ska fasas ut till 2025.

Enligt belgiska Federal Planning Bureau bedöms detta öka utsläppen med 12 procent till 2026. Europeiska kommissionen och EU:s kommissionär för konkurrensfrågor har precis godkänt en kapacitetsmekanism för fossil gaskraft i Belgien för att ersätta kärnkraften och säkerställa elförsörjningen i landet.