Fortfarande osäkert om kärnkraft i Polen

Fortfarande osäkert om kärnkraft i Polen

Det övergivna kraftverksbygget i Żarnowiec.

De polska kärnkraftsplanerna är osäkra. men landet har pekat ut kärnkraften som det billigaste sättet att minska CO2-utsläppen från sin elproduktion, beslut finns om att bygga reaktorer och platsundersökningar pågår, men det saknas är plan för hur reaktorerna ska betalas.

Polen har länge diskuterat att bygga kärnkraft som komplement till kolkraften som idag dominerar elproduktionen totalt. På 1980-talet påbörjades till och med ett kraftverksbygge i Żarnowiec vid en insjö nära Östersjön.

Kärnkraftsplanerna tog ny fart när det polska kabinettet 2005 beslutade att energiproduktionen skulle diversifieras. Målet var att minska klimatpåverkan från elproduktionen men också att möjliggöra en expansion av elproduktionen. Man konstaterade i en inledande studie att det billigaste sättet att sänka CO2-utsläppen skulle vara att bygga kärnkraft. Ett beslut fattades 2009 om att bygga två kärnkraftverk med en total installerad effekt om 6 GW. Produktionen skulle i så fall bidra med 15 % av det polska elbehovet.

I januari 2010 grundades företaget PGE EJ1 (Polska Grupa Energetyczna) som har uppgiften att uppföra de första polska reaktorerna. Platsundersökningar pågår på två platser på Polens nordligaste spets nordväst om Gdansk. Den ena, Lubiatowo-Kopalino, ligger vid östersjökusten och den andra är Żarnowiec. I Żarnowiec började ett kärnkraftverk byggas på 1980-talet, men bygget avbröts i samband med kommunismens fall och byggplatsen är idag i ruiner.

Vid sidan om platsundersökningarna och miljökonsekvensbeskrivningarna ser man också över den polska lagstiftningen så att det blir möjligt att driva olika delar av tillståndsprocessen parallellt, vilket kommer att korta projektet med flera år.

Platsundersökningarna och miljökonsekvensbeskrivningarna för de nya kraftverken beräknas vara färdiga 2020. Men det är inte klart hur de nya reaktorerna ska finansieras och det gör att projektet har svårt att ta några egentliga steg framåt. Det var meningen att en anbudsförfrågan skulle ha gått ut i december 2015, men i och med att den inte har kommit ännu har många dragit slutsatsen att programmet har problem. Från officiellt håll är dock budskapet att programmet har regeringens stöd och att en ny affärsmodell ska presenteras under våren 2017.

Vid sidan av programmet för att bygga lättvattenrektorer pågår en del forskning och utveckling inom kärnkraftsteknik i Polen. Utvecklingsarbetet är främst inriktat på mindre högtemperaturreaktorer (HTR). Det rör sig då om heliumkylda grafitmodererade reaktorer som använder små bränslepartiklar där det klyvbara materialet kapslas in i kiselkarbid. Det gör att bränslet tål mycket högre temperaturer än konventionellt kärnbränsle.

Förhoppningen är att man ska kunna bygga om befintliga kolkraftverk genom att ersätta kolpannorna med högtemperaturreaktorer. Motsvarande planer finns också i Kina. Polackerna ser också framför sig att kunna ersätta kolanvändning inom den kemiska industrin genom att låta högtemperaturreaktorer leverera processvärme. Behovet uppskattas till 6 GW, eller 10-20 högtemperaturreaktorer.

Nu under våren har diskussioner förts med Sydkorea där Polens biträdande energiminister Andrzej Piotrowski har diskuterat samarbete kring forskning och utveckling av ny kärnkraftsteknik. Sydkoreanska lättvattenreaktorer är givetvis också intressanta för de två kommande polska kärnkraftverken.

Polen har en bit kvar innan man blir ett kärnkraftsland, men riktningen är tydlig. Kärnkraften är nödvändig om Polen ska kunna minska sina CO2-utsläpp, men även om elproduktionen ska kunna öka. Kärnkraften passar också väl in i ett kraftnät byggt för kolkraft. Kolkraftens ställning är en politiskt känslig fråga i Polen och från kärnkraftsprogrammet uttrycker man sig försiktigt kring frågan om att ersätta kolkraft med kärnkraft. Man pekar istället ut att Polen kommer att behöva båda kraftslagen under flera årtionden.

Den politiska utvecklingen kring den svenska kärnkraften är en viktig faktor i den polska energipolitiska diskussionen. Stängningar av reaktorer i Sverige ses som en affärsmöjlighet då det skulle ge Polen möjlighet att exportera el till Sverige. Den aspekten är viktig både för den polska kolkraften och för möjligheten att uppföra nya reaktorer.