Japanska reaktorer kan tvingas ur drift igen

Japanska reaktorer kan tvingas ur drift igen

Nio japanska reaktorer är åter i drift efter Fukushima-olyckan och fler är på väg. Men nu verkar det som att reaktorer kan bli tvungna att stoppa igen då man inte i tid kommer att ha färdigställt bunkrade krisledningscentraler vilka blev ett krav 2013. Detta sker samtidigt som de japanska koldioxidutsläppen har börjat minska och kabinettet har pekat ut kärnkraften som en viktig del av den framtida energiförsörjningen. (2019-06-25)

Den japanska regeringen – Kabinettet – antog i början av juni en vitbok där man konstaterar att landet står inför en brådskande uppgift att minska sina koldioxidutsläpp.

Vitboken sätter ett mål om att minska utsläppen av koldioxid med 26 procent till 2030 i förhållande till 2013 års nivå. Valet av 2013 som basår är okonventionellt då de flesta andra länder använder 1990 och i vissa fall 2005 som basår. Dock kulminerade de japanska utsläppen 2012-2013 och har sakta minskat sedan dess.

Målet är tänkt att nås genom att den väderberoende elproduktionen till 2030 ska byggas ut till mellan 22 och 24 procent av det totala behovet. Kärnkraften ska också återta en betydande del av sin roll. Målet är att andelen kärnkraft ska ligga mellan 20 och 22 procent 2030. Kärnkraften och väderberoende produktion planeras alltså få en ungefär lika stor roll i elförsörjningen 2030. Men även om båda målen nås kommer elförsörjningen ändå att domineras av fossila bränslen.

Än så länge har utsläppen minskat nästan 10 procent sedan det värsta året 2013. Det har åstadkommits dels genom att sol- och vindkraft har byggts ut från runt 30 TWh per år före olyckan till drygt 110 TWh 2018, men också genom att kärnkraften nu börjar komma igång igen. Genkai 3&4 och Ohi 3&4 startade alla under 2018 och hann därmed inte komma upp i full produktion under året. En ökning av produktionen från kärnkraften med knappt 10 TWh ytterligare under 2019 kan därmed förväntas enbart genom att reaktorerna nu är i drift hela året.

De reaktorer som har tagits i drift har ersatt både kol, olja och gas. Konsumtionen av alla de tre fossila bränslena har minskat i takt med att kärnkraftsproduktionen har ökat de senaste åren.

Reaktorerna startar och utsläppen minskar

Kärnkraftsproduktionen i Japan minskade dramatiskt i Japan efter olyckan i Fukushima Daiichi. Före olyckan producerade kärnkraften kring 300 TWh årligen vilket utgjorde ungefär en fjärdedel av behovet. Men som en följd av olyckan stängdes reaktorerna ner en efter en och 2014 stod alla reaktorer still hela året innan reaktorer började startas igen under 2015.

Utan kärnkraften tillgänglig ökade Japans import av fossila bränslen mycket kraftigt samtidigt som omfattande energibesparingar ledde till en minskad konsumtion (Läs mer i artikeln: Japan sakta på väg tillbaka).

Reaktorerna har gradvis kunnat starta igen efter att de blivit godkända under de helt nya kärnkraftsföreskrifter som utarbetades efter olyckan. Förra året producerade reaktorerna drygt 49 TWh, vilket var en ökning med 20 TWh sedan 2017. Ökningen är stor – det var bara Kina som ökade kärnkraftsproduktionen mer i absoluta tal.

Nu är nio reaktorer tillbaka i drift – Genkai 3&4, Ohi 3&4, Sendai 1&2, Takahama 3&4 och Ikata 3. Alla de nio är tryckvattenreaktorer. Men, flera kokvattenreaktorer har kommit långt i ansökningsprocessen för återstart. Kashiwazaki-Kariwa 6&7 blir sannolikt de första kokvattenreaktorerna som återstartas, vilket är planerat till nästa år.

För kokarna krävs att filtrerad tryckavlastning av inneslutningen installeras, vilket inte krävs för tryckarna. I Sverige blev filtrerad tryckavlastning ett krav för alla reaktorer som en följd av Harrisburg-olyckan. Vid de svenska reaktorerna finns också rekombinatorer som tar hand om vätgas innan koncentrationen blir för hög. Om filter och rekombinatorer hade funnits på reaktorerna i Fukushima-Daiichi så hade vätgasexplosionerna kunnat undvikas och olyckan hade fått ett mindre dramatiskt förlopp.

Reaktorerna kan tvingas att tas ur drift

Ett annat krav den japanska myndigheten ställer på reaktorerna är att de utrustas med bunkrade utrymmen varifrån en olycka ska kunna hanteras. De svenska kärnkraftverken utrustades redan när de byggdes med ledningscentraler dit krisledningen beger sig om en incident inträffar. Det är viktigt att sådana utrymmen står emot de händelser som kan orsaka en olycka. Ledningscentralerna byggs också för att kunna stå emot ett terrorangrepp. Det är också viktigt att utrymmet är så pass skyddat att det går att arbeta där under lång tid även om det sker utsläpp från reaktorerna.

I april i år fick den japanska kärnkraftstillsynsmyndigheten möjlighet att stoppa driften vid de reaktorer som inte bygger de här anläggningarna inom den utsatta tiden. Sex veckor innan anläggningen ska stå klar kan myndigheten kräva en förklaring om den inte står färdig. En vecka innan kan man beordra reaktorn att ställa av och ett dygn innan slutdatumet ska reaktorn gå ner i kallt avställt läge (under 100 °C).

Det formella kravet är att ledningscentralerna ska stå klara inom fem år ifrån det att kraftverken gått in i det andra steget i processen att få återstarta då man lämnat in sin plan för de tekniska åtgärder man behöver göra. Flera av reaktorerna som är i drift har redan flaggat för att man kommer att missa denna femårsgräns.

Myndigheten har varit tydlig med att man inte kommer att acceptera några förseningar av åtgärderna som framförallt ses som anti-terroråtgärder. Sendai och Takahama behöver färdigställa sina ledningscentraler nästa år. Det är alltså högst oklart om det kommer att lyckas och just nu ser det ut som att det kommer att leda till att reaktorerna återigen måste tas ur drift.

Nya vulkankrav

Samtidigt har reaktorerna vid de tre stationerna Ohi, Takahama och Mihama – som ännu inte har återstartats – fått nya krav på vilka seismiska laster de ska klara av. Ohi och Takahama är som sagt redan i drift och uppfyller alltså myndighetens krav. Men myndigheten har gjort en uppdaterad bedömning av vad ett utbrott i vulkanen Daisen skulle innebära, vilket har föranlett de nya kraven.

Daisen och de tre kraftverken ligger på nordkusten i västra Japan. Daisens senaste kända utbrott skedde för 17000-18000 år sedan. Historiskt har vulkanen haft både stora och våldsamma utbrott.

Återvändandet till Fukushima fortsätter

Som mest var 164 000 människor evakuerade från området kring Fukushima Daiichi. Dels evakuerades människor inom 20 kilometer från kraftverket. I nordvästlig riktning evakuerade man även områden längre bort, uppemot 40 kilometer från kraftverket.

Under de åtta år som har gått har radioaktiviteten som spreds vid olyckan klingat av. Det radioaktiva materialet har också transporterats nedåt i marken och ny växtlighet har etablerats ovanpå den kontaminerade jorden. Det här gör att strålningen skärmas och att den luftburna aktiviteten avtar kraftigt. Man har också arbetat aktivt med att skala av det översta jordlagret i de kontaminerade områdena för att på så sätt få ner de doser människor kan komma att utsättas för.

Ansträngningarna har gett resultat och det är nu 43 000 personer som inte har fått återvända, en fjärdedel av de som evakuerades.

Den senaste evakueringen som hävdes gällde Okuma bara ett fåtal kilometer ifrån kraftverket. Det är dock oklart hur många av områdets tidigare cirka 10 000 invånare som kommer att återvända nu när så lång tid har gått och då området runt Fukushima Daiichi saknar mycket av den samhällsservice som tidigare fanns.