Kärnkraften erkänns åter av EU

Kärnkraften erkänns åter av EU

Den Europeiska kommissionen har kommit med sitt förslag till långsiktig strategi för att göra Europa kvitt de fossila bränslena. Dokumentet – ”En ren jord för alla” – lyfter fram kärnkraften, tillsammans med förnybara energikällor, och beskrivs som ryggraden i Europas energisystem. Det här är en helomvändning då EU:s institutioner tidigare inte har velat prata om kärnkraften överhuvudtaget, än mindre ge den en viktig roll i strategin. (2019-03-15)

Europas roll i kampen mot klimatförändringarna är viktig. Dels står Europa för en stor del av värdens klimatgasutsläpp, och dels sitter de europeiska länderna på reella möjligheter att byta bränslen, elektrifiera och energieffektivisera sina ekonomier och få bort utsläppen.

Ytterligare åtgärder är nödvändiga
De åtgärder EU redan har på plats ser ut för att räcka för att nå delmålet för 2030 att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent (relativt 1990). Om alla åtgärder får avsedd effekt kommer minskningen till och med att bli 45 procent. Åtgärderna fortsätter sedan att ge effekt bortom 2030 och leder till att EU:s utsläpp minskar 60 procent till 2050. Problemet är bara att det är långt ifrån tillräckligt.

På sikt behöver utsläppen upphöra helt för att inte jordens medeltemperatur ska fortsätta öka. Redan för att EU ska klara av det man lovade vid klimatmötet i Paris så behöver utsläppen 2050 ha minskat med 80 procent i förhållande till 1990 års utsläpp. Parternas åtaganden från Paris är tänkta att dämpa temperaturhöjningen till två grader. Men målet i Paris var egentligen att temperaturen inte ska stiga mer än 1,5 grader, vilket skulle kräva ytterligare åtgärder än de utlovade. För EU:s del skulle netto-nollutsläpp av klimatgaser behöva nås till 2050. Två graders temperturhöjning innebär alltså också att utsläppen måste bli netto-noll, men det kan i så fall ske senare än 2050.

En ren jord för alla
Kommissionens förslag till strategi – ”En ren jord för alla” – bygger på åtta scenarier. I sex av dem nås Paris-åtagandet 80 procent minskning, i det sjunde nås 90 procent och i det sista når EU-länderna nollutsläpp till 2050. Inte ens i det sista scenariot upphör utsläppen helt, men de utsläpp som sker kompenseras genom att koldioxid tas upp i växande skog eller genom koldioxidinfångning. Alla åtta scenarierna bygger på befintlig teknik.

De åtta scenarierna bygger på ett simuleringsverktyg som har använts under lång tid av Kommissionen. Det simuleringarna visar är att kärnkraften är en del av lösningen oavsett hur man vrider och vänder på frågan. De två mer ambitiösa scenarierna kräver dessutom betydligt mer kärnkraft än de som bara når 80 procent minskning av utsläppen. I 90- och 100 procent-scenarierna behöver användningen av fossilgas minska drastiskt. Istället är det väsentligen kärnkraften som får täcka upp när solen och vinden inte producerar tillräckligt.

Strategin bygger på en mycket kraftig utbyggnad av förnybara energislag och på omfattande energieffektivisering. Kärnkraften finns med i alla scenarier, men det finns inget ”100 % förnybart-scenario”. Scenariorna bygger på att klimatmålen ska nås med befintlig teknik. De utgår också ifrån medlemsstaternas nuvarande planer för sin energiförsörjning.

Energisektorn står idag för 75 procent av Europas klimatgasutsläpp och är därmed helt central i förändringen som behöver ske. Särskilt elproduktionen står i fokus då de rena energislagen – kärnkraft, vattenkraft, sol och vind – genererar just el. Elproduktionen behöver bli klimatneutral och övriga sektorer i ekonomin behöver elektrifieras.

Kraftfulla åtgärder inom fem områden
Klimatkommissionär Cañete beskrev vid ett seminarium i Bryssel den 19 februari fem områden Europa behöver arbeta med. För det första behövs energieffektivisering. Energiförbrukningen 2005 ska halveras till 2050 genom effektiviseringar. Potentialen inom den byggda sektorn är stor. Det räcker inte med att bygga nya hus energieffektiva, det behövs också renoveringar. En omfattande effektivisering åstadkoms också när transportsektorn elektrifieras.

Det andra området är investeringarna i elsektorn. Att nå 80 procent av elproduktionen från förnybara källor kräver omfattande investeringar. Det tredje är elektrifieringen av transportsektorn och det fjärde elektrifieringen av industrin. Det femte området Cañete lyfte fram var det omfattande behovet av investeringar i elnäten där det både behövs överföringskapacitet, men också teknik för att kunna styra elefterfrågan.

I EU:s långtidsbudget är en fjärdedel av pengarna avsatta till stöd för att de här förändringarna ska kunna åstadkommas.

Den biträdande chefen för EU-kommissionens energidirektorat Gerassimos Thomas besökte nyligen Stockholm och även han kommenterade EU-kommissionens långsiktiga klimatstrategi.

Thomas beskrev hur EU de senaste åren har etablerat lagstiftning med ambitiösa mål för 2030 på flera områden till exempel inom energieffektivisering och för utbyggnad av förnybar kraft. Thomas underströk att den minskningstakt som leder till att EU:s delmål för 2030 nås bara ger 60 procent minskade koldioxidutsläpp till 2050, vilket alltså inte är i linje med EU:s åtaganden under Parisavtalet. Det har varit bakgrunden till ”En ren jord för alla”.

EU-strategin ska lägga grunden för en fortsatt diskussion kring vilken ambitionsnivå som krävs inom EU för att målen i Parisavtalet ska kunna nås. Thomas lyfte på vikten att fokusera på att klara 2030-målen, men gjorde det samtidigt tydligt att det inte kommer vara tillräckligt.

"Det är möjligt att uppnå ett helt fossilfritt samhälle 2050”, sa Thomas. ”Det är mycket ambitiöst, men möjligt”.

Det är, enligt Thomas, avgörande att 80 procent av elen produceras med förnybara kraftslag. Resten täcks upp av främst kärnkraft. Det är därför EU-kommissionen beskriver förnybart och kärnkraft tillsammans som ryggraden i EU:s energisystem 2050.

Ett viktigt skäl till att kärnkraften och det förnybara är ryggraden i strategin är att EU-kommissionen tar medlemsstaternas prognoser för energiproduktionen och för energibehovet som indata till sitt analysarbete. I en del länder bygger strategin för att få bort de fossila bränslena på förnybara kraftslag. I andra länder har kärnkraften en viktig roll. Sammantaget ser EU-kommissionen att båda behövs.

Enligt Thomas skulle heller inget av de åtta scenarierna som presenteras i strategin fungera utan att kärnkraft ingår. Alla de åtta scenarierna kräver att nya reaktorer byggs inom EU såväl som att befintliga reaktorer förlänger sin ursprungligt planerade drifttid.

Kommissionens strategi sällar sig till en rad rapporter de senaste månaderna som alla ger kärnkraften en viktig roll framöver. Längst går IPCC som ser framför sig att kärnkraften behöver öka mellan 98 och 500 procent till 2050 (Kärnkraft i vår omvärld 2018-11-01). Men även den senaste utgåvan av World Energy Outlook från Internationella Energibyrån (IEA) pekar på behovet av att kraftigt bygga ut kärnkraften.

Kärnkraften politiskt besvärlig inom EU
Kärnkraften har länge varit en besvärlig politisk fråga i Bryssel. Fjorton länder är motståndare till kärnkraften och fjorton länder accepterar den. Det har gjort att kärnkraftsfrågan skapar politiska låsningar där det är enklast att inte prata om den alls. Det är därför en tydlig förändring att kärnkraften nu finns med som en central del av Kommissionens förslag för hur klimatmålen ska nås.

Förslaget ska nu behandlas i de övriga EU-institutionerna – parlamentet, rådet, Ekonomiska och social kommittén samt Regionernas kommitté. Därefter kan den läggas fast av den nya kommission som tillträder i sommar.

Strategin ser ut att skapa strid i ministerrådet. Än så länge står nio länder, däribland Sverige, bakom linjen att EU ska nå netto-nollutsläpp redan till 2050.  Men bland de nio finns några länder som traditionellt har varit starkt kritiska till kärnkraften som har mycket svårt att acceptera att kärnkraften finns med som en del av lösningen för att nå dit.

Sveriges hållning i fråga om kärnkraftens roll i EU:s framtida energisystem avgjordes i riksdagens EU-nämnd där alla partier utom vänsterpartiet ställde sig bakom en skrivning som med hänvisning till EU-kommissionen och IPCC talar om att förnybara kraftslag och kärnkraft kan användas för att nå nollutsläpp.

Strategin behöver omsättas i handling
Även med en strategi på plats krävs det att de politiska förslag som ska göra att strategin blir verklighet ligger i linje med vad man slagit fast. Huruvida det kommer att bli så är mer osäkert då låsningarna kring kärnkraften i Bryssel ser ut att bestå. Eldprovet blir det regelverk kring hållbara investeringar som är på gång. Krafter i parlamentet gör allt man kan för att exkludera kärnkraften från det som ska anses vara hållbart. Regelverket kommer att få stor betydelse både genom att det kommer att styra finanssektorns egna regelverk och investeringsprinciper, men också för att det kommer att bli vägledande i framtida lagstiftning kring vad som anses vara hållbart.

Europa har långt kvar innan de fossila bränslen är historia, men EU-kommissionen pekar tydligt ut vägen framåt och har ett mycket starkt engagemang i frågan. Europa står inför stora förändringar och alla verktyg kommer att behövas.