Världen går mot en temperaturökning på 2,5–3 grader till sekelskiftet, vilket har lett till ett akut behov av att minska koldioxidutsläppen. Ett viktigt led i detta är att elektrifiera industrin och transporter, vilket i sin tur kräver att elproduktionen ökar. Det är en stor utmaning att genomföra omställningen i den takt som krävs.
Den väderberoende elproduktionen, framför allt vind- och solkraft, ökar nu snabbt i hela Europa, eftersom dessa kraftslag kan byggas ut till ett konkurrenskraftigt pris.
Men en större andel väderberoende elproduktion innebär nya utmaningar. Om inte elproduktionen varje sekund motsvarar förbrukningen kan det skapa störningar och leda till elavbrott.
För att undvika den typen av störningar upphandlar Svenska kraftnät olika stödtjänster. Det handlar om att betala företag eller elproducenter för att varje sekund kunna öka eller minska sin förbrukning eller produktion av el inom mycket korta tidsintervall.
Marknaden för stödtjänster i Sverige har vuxit snabbt, från 500 miljoner kronor för några år sedan till över 6 miljarder kronor år 2022. Även antalet aktörer som säljer stödtjänster har ökat kraftigt, och bland annat elnätsföretag, elproducenter, industrier och ägare av batterilager är aktiva.
Den här rapporten beskriver de olika stödtjänsterna, varför de behövs, hur de produceras, av vem samt hur omställningen av elsystemet påverkar utbud och efterfrågan av stödtjänster.
För att Sverige ska genomföra elektrifieringen i den takt som behövs behöver näringslivet, politiken och myndigheter mer kunskap om hur marknaden för stödtjänster fungerar och kan utvecklas. Syftet med den här rapporten är att bidra till det.
