Den senaste tidens turbulens på elmarknaden och den rådande geopolitiska situationen har bidragit till ett ökat fokus på elsystemets leveranssäkerhet. Samtidigt fortsätter variabel förnybar elproduktion att byggas ut i snabb takt i Sverige och Nordeuropa. Givet denna utveckling blir frågan om behovet av planerbar produktionseffekt och flexibel elanvändning allt viktigare. Det gäller inte bara för den normala regleringen av elsystemet utan det omfattar även icke-normala situationer som störningar eller avbrott där elsystemets resiliens sätts på prov.
Syftet med detta projekt är att utreda vilket bidrag den svenska fjärrvärmesektorn kan ge på dagens och morgondagens elmarknad med avseende på leveranssäkerhet. Detta inkluderar tillförsel av elenergi och planerbar eleffekt, begränsad användning av el för uppvärmning till förmån för fjärrvärme, flexibel elanvändning i fjärrvärmeproduktionen, värmelagring samt bidrag till elsystemstabiliteten. Det senare omfattar frågeställningar som frekvenshållning och spänningshållning men berör även åtgärder vid större störningar eller avbrott som exempelvis ö-drift och förmåga till dödnätsstart efter ett större nätbortfall. Projektet genomförs i två olika steg. Det första steget berör en kunskapsinhämtning inklusive en omfattande enkätundersökning där fjärrvärmeföretagen kommer att få besvara frågor som bland annat avser statusen på befintliga anläggningar, planer för nyinvesteringar, huruvida man ingår, eller avser att ingå, i någon av Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader, förmågor till ödrift eller dödnätsstart, samt vad som skulle fordras för att ytterligare bidra till elmarknadens leveranssäkerhet.
I ett andra steg utförs detaljerade modellberäkningar med utgångspunkt från olika scenarier för det framtida elsystemet. Syftet med det andra steget är att i detalj studera en möjlig framtida eleffektbalans, i synnerhet mer ”ansträngda” perioder som exempelvis tillfällen då elförbrukningen är hög och/eller då vindkraftsproduktionen är liten. Med modellanalysens hjälp kan de olika fjärrvärmesystemens bidrag till eleffektbalansens studeras i detalj på exempelvis timbasis och givet olika omvärldsförutsättningar avseende exempelvis elefterfrågans storlek, tillgång till annan elproduktion samt åtgärder på användarsidan.
