Rapport

När passar bränsleceller bäst

Uppdaterad 2021-12-02 Publicerad 2017-04-21

De dominerande lösningarna för drivlinor med bränsleceller i bilar och bussar är hybrider. Det betyder att det är fordon som i huvudsak drivs med el från vätgasdrivna bränsleceller med ett batteripaket som buffert. Bränslecellsfordonen förekommer mest i breda kundsegment på marknaden. Den här rapporten indikerar att det är troligt att kommande modeller primärt kommer att finnas i de lyxigare segmenten.

Totalkostnaden för olika drivlinor visar på en skillnad i hur kostnaden för bränslecellsfordon och batterifordon varierar i förhållande till räckvidd per tank och total körsträcka under fordonets hela livslängd. Det visar sig att batteridrift är bäst när kravet på räckvidd är måttligt och den totala körsträckan är lång. Det står i kontrast till den allmänna uppfattningen att batteridrift är bäst för små fordon som inte kör så långt.

Ett fordon med förbränningsmotor som drivs med biodiesel är i kraft av sin låga investeringskostnad det bästa alternativet när fordonet körs korta och måttliga körsträckor under fordonets livstid. När det krävs en lång total körsträcka och hyfsad räckvidd per tank, eller laddning, är det mer ekonomiskt att ha ett batterifordon med bränsleceller som kan förlänga räckvidden. Det betyder att tillämpningen av den här typen av fordon närmar sig den stora massan av personbilar, det vill säga fordon som totalt körs cirka 20 000 mil och har en räckvidd på minst 50 mil.

Nyheter

Pessimism, samarbete och framtidstro på Vätgaskonferensen

Framtiden är oviss, men vätgas är ingen grön bubbla. Det sa Mikael Nordlander från Vattenfall när han sammanfattade åtta år med Hybrit på Vätgaskonferensen. Flera av talarna lyfte annars 2024 som ett motigt år för omställningen, men flera konkreta samarbeten var exempel på lyckade vägar framåt.

12 dec 2024


Mer väderberoende produktion kräver åtgärder för att behålla stabilt elsystem

Mer väderberoende elproduktion innebär stora utmaningar för Sveriges elnät. Men de går att hantera med bland annat kraftelektronik, ekonomiska incitament för ökad nätstabilitet och ändrat regelverk, enligt Energiforsks rapport Störningstålighet.

25 nov 2024 - Elnät


Prognosmetoder bidrar till att ersätta elnätsförstärkningar med flexibilitet

Elnätsföretag bör standardisera och digitalisera insamling av data för att ta fram bättre nätutvecklingsplaner. Dessutom är det en fördel om företagen utvecklar olika prognosmetoder för att få bättre koll på hur stort behovet av flexibilitet är. Det kan öppna för att skjuta upp nätförstärkningar och i stället skapa flexibilitetstjänster.

11 nov 2024 - Elnät


Så kan utrivning av dammar återställa vattendrag

Allt fler dammar kommer demonteras, i takt med att vattenkraftens omprövningar blir verklighet. Energiforsks nya rapport ”Utrivning av dammar” tar bland annat upp risker vid utrivningar, och den rekommenderar att man ska sträva efter att återställa landskapet till så naturliga förhållanden som möjligt.

25 okt 2024 - Vattenkraft


Elnätstariffer, flexmarknader och villkorade avtal kan stärka elnätet

En kombination av nya elnätstariffer, flexibilitetsmarknader och villkorade avtal kan skapa ett elnät som är bättre anpassat för Sveriges framtida behov. Nya typer av prismodeller kan minska belastningen på elnätet när den som är som störst, visar rapporten Elnätens prismodeller.

14 okt 2024 - Elnät


Nyhetsarkiv

Om rapporten

Rapportnummer

2017:366

Författare

Hans Pohl, Anders Grauers, Joakim Nyman och Erik Wiberg