– Våra analyser visar att det bara är landbaserad vindkraft och solel som i någon större utsträckning kommer kunna möta en ökad efterfrågan på el från industrin fram till 2035. Vi vet inte hur snabbt industrins elbehov kommer att öka, vilket skapar stora osäkerheter om hur mycket ny elproduktion som behöver byggas, säger Markus Wråke, vd för Energiforsk.
Fyra grupper av forskare och analytiker har på uppdrag av Energiforsk analyserat hur det svenska elsystemet kan utvecklas fram till 2035, innan ny kärnkraft kan finnas på plats. Alla grupperna är överens om att nästan all ny elproduktion som byggs de kommande tio åren kommer vara landbaserad vindkraft och solel. Det innebär att om elanvändningen ökar för att möta en kraftigt ökad efterfrågan från industrin kommer hälften av all elproduktion vara väderberoende, resten är i huvudsak vattenkraft, befintlig kärnkraft och kraftvärme.
För att elsystemet ska fortsätta kunna leverera den el som efterfrågas alla årets timmar krävs att Sverige bygger gasturbiner, olika typer av energilager och att vattenkraften används annorlunda för att balansera systemet. Dessutom behöver olika elkonsumenter vara mer flexibla i när de förbrukar el.
– Industrier och hushåll kommer kunna spara pengar genom att flytta sin elförbrukning bort från de timmar då efterfrågan och priset är som högst. Ökad flexibilitet minskar svängningarna av elpriset och bidrar till att elsystemet kan leverera el när och där det behövs, säger Malin Strand, affärsutvecklingschef på Energiforsk.
Elpriserna förväntas öka och utjämnas över landet. Men det finns betydande osäkerheter både vad det gäller prisnivå och skillnader mellan olika elområden. En viktig fråga för industrins konkurrenskraft är om Sverige kommer fortsätta att ha lägre elpriser än konkurrentländer i Europa. De fyra gruppernas resultat skiljer sig en del, men sammantaget pekar de mot att Sveriges elpriser närmar sig Europas.
Om industrins elefterfrågan blir mycket hög pekar resultaten på att elpriserna på elbörsen före skatt i snitt ser ut att hamna mellan 50 och 75 öre per kWh i hela landet 2035. Det kan jämföras med att elpriserna 2023 i snitt var 64 öre per kWh, medan det år 2024 var i snitt 41 öre per kWh.
– Priserna ser ut att öka i hela landet, och prisskillnaderna mellan norra och södra Sverige minskar. Dessutom visar både den här och tidigare studier att priserna förväntas variera mer i framtiden än i dag, oavsett om vi bygger ny kärnkraft eller inte, eftersom andelen sol- och vindkraft ökar i Europa, säger Markus Wråke, vd för Energiforsk.
Om rapporten ”Så får industrin tillräcklig med el till 2035”
”Så får industrin tillräcklig med el till 2035” är en delrapport från Energiforsks forskningsprogram Nepp om hur det svenska elsystemet utvecklas fram till 2035.
Rapporten visar hur industrin och samhället ska klara elförsörjningen innan ny kärnkraft kan vara på plats.
Exempel på frågor som rapporten inte besvarar är hur elsystemet klarar utmanande driftsituationer, som mycket ovanliga väderår, vilka förmågor som krävs för att elsystemet ska vara stabilt 2035 eller hur det kan ske tillräckliga investeringar. Dessa frågor tittar Energiforsk vidare på för redovisning hösten 2025.
En stor osäkerhet i rapporten är när industrins efterfrågan av el ökar och hur mycket, vilket påverkar behovet av investeringar i ny elproduktion, elpriset och Sveriges import och export av el.
Rapporten består av resultat från fyra olika grupper, med forskare och analytiker från Chalmers tekniska högskola respektive energikonsultföretagen EA Energianalyse, Profu och Quantified Carbon.