Tidigare i vår presenterade EU-kommissionen ett förslag för att reformera elmarknaden. Den 8 maj lät Energiforsk sju experter kommentera förslaget i ett studiosamtal och ge sin syn på det, under ledning av moderatorn Bo Diczfalusy. För att se hela samtalet, scrolla ner till slutet av sidan.
Programmet för samtalet var:
- Sammanfattning av förslaget, Niclas Damsgaard, chefsstrateg Svenska kraftnät
- Kommentar från Nils-Henrik von der Fehr, professor i nationalekonomi vid Oslo universitet
- Kommentar från Thomas Tangerås, senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning
Paneldebatt med:
- Maria Sunér, vd för gruv- och mineralindustrins branschorganisation Svemin
- Kristian Gustafsson, senior advisor, Vattenfall
- Anton Holton, vd Gävle Energisystem
- Eva Vitell, styrelseledamot i Arise och tidigare vd för Svea Vind Offshore respektive Hybrit
Niclas Damsgaard tycker generellt att förslaget från EU är positivt. Han lyfter bland annat förslaget med dubbelsidiga prisskillnadskontrakt, CFD:er, för stöd till energiproduktion. I förslaget omfattas fem olika kraftslag:
- Vindkraft
- Solkraft
- Geotermi
- Vattenkraft utan magasin
- Kärnkraft
Genom CFD:er garanteras producenterna en minimintäkt för sin produktion, samtidigt som staten är skyldig att betala tillbaka eventuella överintäkter till konsumenterna. Det skapar ett tak och ett golv som elpriserna kan variera mellan.
– Det här syftar till att skapa långsiktiga investeringssignaler. Ska man ha ett stödsystem för energi är dubbelsidig CFD en rimlig utformning, det kanske behövs för att driva på marknaden. Det kan i första hand ge mer väderberoende produktion och mer kärnkraft, men för mer flexibel produktion är det inte lika effektivt, säger Niclas Damsgaard.
För att få in mer flexibel produktion tror Niclas Damsgaard att det behövs kapacitetsmekanismer, till exempel en effektreserv eller en kapacitetsmarknad.
– Jag hade velat se det som en accepterad del av marknadsdesignen. Nu betraktas det som en tillfällig mekanism som kan bli aktuell när den ordinarie marknaden misslyckats, som dessutom har långtgående krav och kräver en omständlig process, säger Niclas Damsgaard.
Han lyfter att CFD-kontrakt skyddar konsumenter mot prischocker, men att det inte är givet att det ger lägre priser över tid.
– Vissa år kommer marknadspriset vara högt, då tjänar kunderna, andra år kommer de förlora. Och om priserna faller över tid riskerar konsumenterna att sitta inlåst med höga priser under långa kontrakt, säger Niclas Damsgaard.
En annan del i EU-förslaget är medlemsländerna ska skapa incitament för PPA:er, bilaterala avtal mellan elproducenter och elkunder till ett fast pris.
– I grunden är det bra, men jag är osäker på hur långt förslaget räcker. Det handlar ju om frivilliga kontrakt mellan privata parter, så det återstår att se, säger Niclas Damsgaard.
Han är däremot bekymrad över den korta stängningstiden för intradagsmarknaden som föreslås, tidigast 30 minuter före leverans.
– Det är bra att kunna handla så nära inpå som möjligt. Men det lämnar väldigt lite tid till balanseringsprocessen för oss som systemansvarig och andra TSO:er. Vi ser stora risker för stabiliteten och balanseringsförmågan, säger Niclas Damsgaard.
Däremot gillar han ett förslag om att systemansvariga kan göra investeringar i elnätet baserat på förväntat behov.
– Det kommer vi behöva, vi klarar inte omställningen om vi bara ska vara reaktiva, säger Niclas Damsgaard.
Framför allt är Niclas Damsgaard positiv över vad som inte finns med i förslaget.
– Det innehåller inte några större ingrepp i de kortsiktiga marknaderna, som dagen-före-handeln. De fungerar på det stora hela väl, så det är väldigt positivt att kommissionen inte kom med omfattande förslag på det området, säger Niclas Damsgaard.
Nils-Henrik von der Fehr från Oslo universitet var under studiosamtalet inne på samma spår.
– Vi har varit mitt inne i en energikris, det kan man inte designa sig bort från. De höga priserna signalerade en knapphet. Det är förståeligt att det bekymrar politiken, men lösningen ligger inte i att snabbt reformera marknaden och det ser ut som att EU-kommissionen har klarat det, sa Nils-Henrik von der Fehr.
Däremot lyfte han att EU har satt en väldigt hög ambition kring nyinvesteringar.
– Marknaden kommer inte att klara den höga ambitionen utan någon form av stöd. Långsiktiga kontrakt med min- och maxpriser har prövats i flera länder och fungerat ganska bra. Men det kostar, i slutändan för konsumenterna eller av skattebetalarna. Det kommer innebära högre priser än vi varit vana vid, sa Nils-Henrik von der Fehr.
Thomas Tangerås från Institutet för Näringslivsforskning var inne på liknande tankar.
– Till skillnad från PPA:er, som tecknas mellan två privata parter, innebär CFD:er att staten är den ena parten. Och staten spelar alltid med någon annans pengar. Vem bestämmer hur stora kontrakt som ska köpas, undrade Thomas Tangerås.
Han lyfte även de eventuella överintäkter som ska återbetalas till konsumenterna.
– Det kommer bli väldigt lite pengar att fördela ut, ansåg Thomas Tangerås.
I paneldebatten uttryckte Svemins vd Maria Sunér besvikelse över förslaget.
– Det här tar mer sikte på småkonsumenter än de stora industrierna. Jag saknar en diskussion om en prissäkringsmodell för industrier. Det handlar om vilka priser som gäller i länder som USA och Kina, jag saknar en diskussion om hur vi i Europa säkrar vår konkurrenskraft, sa Maria Sunér.
Vattenfalls Kristian Gustafsson fokuserade på utmaningen med långa ledtider och tillståndsprocesser.
– För att vi ska kunna bygga så mycket ny produktion som krävs är det tillståndsprocesser som är en utmaning. Man kommer behöva dela på genomföranderisken, annars hamnar jobben och konkurrenskraften någon annanstans. Det stora problemet är ledtiderna och intressekonflikterna, med många rimliga skäl att ha en åsikt. Vi behöver en övergripande tanke om vilka behov som finns, sa Kristian Gustafsson.
Anton Holton från Gävle Energisystem var orolig för att marknadens aktörer ska tvingas på kontrakt de inte önskar.
– Det är farligt att tvinga in aktörer i PPA:er, det ska ske på frivillig basis. Annars är risken att man förstör en marknad som fungerar. I Sverige har vi ju haft fastpriskontrakt länge och Norden är den kanske mest likvida marknaden för PPA:er, i övriga Europa är de avundsjuka på oss. Tvingas vi till PPA:er riskerar vi att ödelägga den finansiella marknaden, sa Anton Holton.
Eva Vitell lyfte vikten av att värna marknadsmekanismerna.
– Det finns en risk att man bestämmer för mycket från politiskt håll. Vi behöver prata vilken karakteristik vi vill ha i ett energisystem, definiera vilka produkter som behövs och skapa marknader för dessa. Man kan prata om teknikneutralitet, men olika kraftslag har olika egenskaper. Nu börjar man se lönsamhet i att investera i batterier, eller vätgas ihop med vind för att inte spilla vind. I delar av Europa pratar man om behovet att stimulera industrin, men då vill de stimulera sin egen industri. Jag tror att vi ska värna att utnyttja marknadsmekanismerna, har vi för mycket stödsystem riskerar kunderna att få betala, sa Eva Vitell.
Nu behandlas EU-kommissionens förslag av EU-parlamentet och Europarådet. Målet är att de ska vara klara senast den 30 juni, så att ett nytt regelverk kan vara på plats i vinter.
Niclas Damsgaards presentation
Se Niclas Damsgaards presentation här.
Om förslaget
För mer information om förslaget, läs på EU-kommissionens webbplats här.