Den 16 maj deltog ett 60-tal personer på Energiforsks seminarium Hur kan standardisering bidra till en snabbare energiomställning, som en del av programmen Standardisering genom SEK Svensk Elstandard och Standardisering genom Svenska institutet för standarder.
Susanne Stjernfeldt, ansvarig för bland annat elnät på Energiforsk, anser att det ofta finns fördelar när tjänster är standardiserade.
– Produkter och tjänster som inte hänger ihop med omvärlden kan bli som öar, vilket gör dem svårare att vidareutveckla. Ett exempel är flexibilitetstjänster, om de ska bli etablerade på marknaden är det en fördel om de är standardiserade, säger Susanne Stjernfeldt.
En av talarna var Cajsa Bartusch Kätting, docent i industriell teknik vid Uppsala universitet, som framför allt fokuserar på energiomställningens användarperspektiv.
– En grundläggande förutsättning för ökad efterfrågeflexibilitet genom beteendeförändringar inom eldistributionen är att elkonsumenterna vet att de har en effekttariff och att de förstår hur den fungerar, sa Cajsa Bartusch Kätting.
Konsumenterna måste helt enkelt veta att de betalar för topparna i elanvändningen och inte bara för mängden elenergi de använder. Dessutom måste de förstå vad de kan göra för att minska sina elnätskostnader, till exempel jämna ut elanvändningen över tid.
Cajsa Bartusch Kätting sa också att prissignalerna från effekttariffer utan tidsdifferentiering och spotprisavtal under vissa omständigheter innebär en suboptimering av hushållets totala elkostnader. När spotpriserna började stiga kraftigt flyttade konsumenter elförbrukning till tidpunkter med lägre spotpris.
– Det kan innebära att det skapas individuella toppar vid andra tidpunkter, vilket kan straffa sig på fakturan från elnätsägaren när effekttariffer inte är tidsdifferentierade, sa Cajsa Bartusch Kätting.
Niclas De Lorenzi från Stockholm Exergi pratade om kraftvärmens roll för att uppnå nästa nivå av cirkularitet genom återanvändning av värme och kyla. Bland annat beskrev han hur modern distribution kan ta vara på värme och kyla från källor som avloppsvatten vid reningsverk, industrianläggningar, datacenter och isbanor.
– Vi på Stockholm Exergi har som mål att 10 procent av Stockholms värmebehov ska komma från spillvärmeåtervinning, sa Niclas De Lorenzi.
Han pratade även om vilken betydelse det får när man planerar ett energisystem, beroende på om man optimerar för exempelvis en enskild fastighet, en stadsdel eller en kommun. Optimering för ett större område som innehåller många fastigheter kan innebära en lägre energiåtgång, än om varje fastighet optimeras individuellt.
– Den som deltar i standardiseringsutveckling får vara med och skapa framtidens standarder av de senaste innovationerna. Den som inte deltar kan bara följa andra, sa Niclas De Lorenzi.
Julia Lindholm, chef på Energiföretagens Brysselkontor, gav en översikt över EU:s mål inom klimat, miljö och energi och vilka verktyg EU har för att uppnå målen.
– Resultatet leder ibland leder till lagstiftning, ibland till harmoniserade standarder och ibland överlåter man det åt marknaden, sa Julia Lindholm.
Presentationerna från seminariet finns för nedladdning här.