– Historiskt har kompensationsutsättningar av fisk haft fokus på att kompensera husbehovs-, fritids- och yrkesfisket. På senare år har även medvetenheten och betydelsen av att bevara biologisk mångfald ökat. Det innebär ett behov av nya och uppdaterade rekommendationer för avelsarbetet, säger Johan Östergren, en av författarna till rapporten.
De flesta av Sveriges vattensystem är påverkade av vattenkraft och miljöförändringar vilket har fått negativa konsekvenser för flera fiskarter och bestånd. Sveriges historia av kompensationsodling inleddes främst under 60-talet, och idag finns 14 odlingsanläggningar utspridda över landet.
Avels- och odlingsverksamhet medför ofrånkomligen genetiska förändringar vilka i regel är oönskade, men som till viss del kan reduceras. Det kan dels handla om inavel samt medveten eller omedveten selektion, så kallat domesticering. En viktig orsak till det sistnämnda är att människan inte kan upprätthålla den naturliga selektionen som sker i det vilda.
För att undvika oönskad genetisk påverkan har de svenska kompensationsodlingarna genom åren använt sig av olika riktlinjer för avelsarbetet som baserat sig på det för tillfället rådande kunskapsläget.
Moderna riktlinjer
Projektet Strategi för urval av föräldrafisk och optimering av genetisk variation, och dess slutrapport är resultatet av en workshopserie som genomfördes under hösten 2021. Workshopserien planerades av Anders Alanärä och Lo Persson, Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, i samråd med programansvarig på Energiforsk, Madelene Danielzon Larsson. Serien finansierades av vattenkraftföretagen Vattenfall Vattenkraft, Fortum, Skellefteå Kraft, Statkraft och Sydkraft Hydropower. I workshoppen identifierades behovet av moderna rekommendationer för hur urval och parning av avelsfisk samt vidare hantering av avkomman bör ske för att optimera den genetiska variationen.
Syftet med projektet var att ta fram tydliga riktlinjer för vad som krävs i avelsverksamheten samt belysa moment där delar av den genetiska variationen riskerar att gå förlorad. Målet var att sätta rekommendationer som är praktiskt genomförbara och som långsiktigt kommer bidra till att upprätthålla stammarnas genetiska variation.
– Med de nya rekommendationerna underlättas arbetet då vi utifrån tillgång på föräldrafiskar ges vägledning. Genom att följa ett flödesschema framgår hur parningen bäst bör utföras i varje specifikt fall, exempelvis stammar med lågt individantal, för att långsiktigt behålla den genetiska variationen, säger Åke Forssén, ordförande i Energiforskprogrammet Vattenkraftens kompensationsodling.
Baserat på en litteraturgenomgång, nya analyser samt information från kompensationsodlingar presenteras i rapporten Strategiskt arbete för bevarande av genetisk variation i svensk kompensationsodling riktlinjer, samt 17 rekommendationer för ett strategiskt avelsarbete med målet att långsiktigt bevara genetisk variation. De fem övergripande och viktigaste delarna i arbetet med bevarande av genetisk variation är att: (1) använda tillräckligt många avelsfiskar, (2) använda jämn könskvot hos avelsfisken, (3) tillåta en (begränsad) inblandning av älvsfrämmande fisk, (4) undvika korsning av nära besläktade avelsfiskar, och (5) att jämna ut familjestorlekar.
Riktlinjerna och rekommendationerna kan behöva ses över och modifieras i framtiden i takt med nya vetenskapliga rön och om de praktiska förutsättningarna för odlingsverksamheten förändras.
– Energiforsks program Vattenkraftens kompensationsodling bedriver forsknings- och utvecklingsaktiviteter som ska stötta de långsiktiga bevarandebiologiska målsättningarna för svenska laxstammar. Att finansiera utvecklandet av riktlinjer och rekommendationer för ett bevarandegenetiskt avelsarbete var därför en prioriterad programaktivitet, säger Madelene Danielzon Larsson som är programansvarig på Energiforsk.
Vill du veta mer om Energiforsks program Vattenkraftens kompensationsodling? Kontakta Madelene Danielzon Larsson.