2022-03-03

Vad kostar ny elproduktion?

Kunskap om olika teknikers kostnad är en viktig nyckel för en samhällsekonomiskt effektivt omställning av energisystemet. Den 15 februari genomförde Energiforsk ett webbinarium med resultat från projektet El från nya anläggningar. Ett projekt som undersöker de ekonomiska förutsättningarna för att bygga olika typer av elproducerande anläggningar i Sverige.

Intresset var jättestort och nästan 600 deltagare var anmälda till webbinariet. Vi fick in många intressanta frågor via chatten. Eftersom vi inte hade möjlighet att besvara frågorna under pågående webbinarium har vi nu sammanställt ett urval av de frågor som kom in.

Projektets referensgrupp svarar på frågorna
Deltagarna i projektets styrgrupp svarar på frågorna: Åsa Elmqvist Energiforsk, Carl Berglöf Energiföretagen, Klaus Hammes Energimyndigheten, Ylva Odenmark Vattenfall, Adam Kanne Uniper och Daniel Kulin Svensk vindenergi. Johan Lindahl på Bequerel Sweden har också bidragit med svar på frågorna om solenergi. Frågorna är kursiverade och svaren följer under varje fråga. 

LCOE
Så LCOE för värmekraft ser intäkter från värmeproduktion som en kostnadsminskning? Men detsamma gäller inte för t.ex. reglerbar produktion som kan öka sina intäkter genom att sälja stödtjänster?

– Intäkter från stödtjänster har inte inkluderats eftersom dessa marknader och ersättningsmodeller ännu inte har utvecklats, svarar Carl Berglöf, Expert inom kärnkraft och elnätsteknik på Energiföretagen.

Antar att LCOE för privat solel är utan bidrag?

– Ja, solcellsstödet has exkluderats från LCOE beräkningarna för både solcellsparkerna och villasystem.

Kan in säga nåt om kapacitetsfaktorn, hur denna kommer ser ut för olika kraftslag framöver (med allt mer vind) och hur detta slår på LCOE?

Nej, det har vi inte studerat i detta arbete.

Kalkylränta

Vilken kalkylränta är egentligen mest relevant att titta på? Idag har vi hög inflation och låga räntor, dvs. negativa realräntor, så man kan tycka att investerare borde ha mycket låga avkastningskrav. Dessutom kommer väl energi bara bli dyrare att producera i framtiden, i takt med att man höjer utsläppspris för CO2 och avvecklar fossil-baserade energikällor.

– I rapporten har vi satt en kalkylränta som ska avspegla ett verkligt projekt idag. Energin behöver inte blir dyrare i framtiden, vi ser kostnadsminskningar för flera kraftslag, och för ny elproduktion är det billigare att bygga förnybart än fossilt.

Vilken kalkylränta är rimlig att anta om staten ger ett grönt lån?

– En mycket intressant fråga som är svårt att besvara och ligger utanför projektets ram.

Hur har ni värderat att livslängden är så olika för olika kraftslag, säg 25 år för vind och 75-100 år för vattenkraft. En intäkt om 50 år är ju 0 kr oavsett vilken kalkylränta man använder?

– Genom diskontering av intäkter och kostnader över tiden tas hänsyn till olika livslängder.

Investeringskostnader
Ändras inte intäkten för olika timmar om elmixen också ändras?

– I rapporten har investeringskostnaden per kWh beräknats. För att täcka dessa kostnader behöver det genomsnittliga elpriset över anläggningens livstid vara minst lika högt.

Värdefaktorer

Har ni diskuterat ev "accelererad kannibalisering"? I IEA's siffror är värdefaktorerna än större, med högre andel intemittent. Med huvuddelen av elen försörjd med intemittens, kan man frukta att värdefaktorerna minskar och minskar.

– Nej, det har inte diskuterats i projektet

Vattenkraft

Varför syns endast småskalig vattenkraft i resultat vädefaktor?

– Värdefaktorerna ser olika ut för de olika kraftslagen i de olika prisområdena (det finns fall där de varit över 1 i ett elprisområde och under 1 i ett annat för kraftslag.) I länken till artikeln här nedan finns en årlig sammanställning av marknadsvärdet och de korresponderande värdefaktorerna för åren. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0960148121018012

Varför är inte storskalig vattenkraft med?

– Denna studie avgränsades till reella möjliga investeringar i Sverige 2019/2020

Vindkraft

Vore det inte rimligt att intermittenta energislag som vindkraft får betala en avgift för den stabila produktionen?

– Både Vindkraften och Solkraften betalar för sitt balansansvar (dvs obalanskostnader, kostnader för nätanslutning, inmatning etc) och dessa kostnader har tagits med i LCOE beräkningarna för dessa kraftslag

Solel

Vad förklarar den stora "spreaden" i kostnader för villasol?

– Det är i första hand investeringskostnaderna som är anledningen till den stora variationen, där kostnaderna för ett 10 kW villasystem under 2019 och 2020 enligt solcellsstödets databas varierade på mellan 10 000 kr/kW till 23 000 kr/kW. Den stora variation i kostnad per system beror t.ex. på att olika villatak har olika utformning, att resekostnaderna varier i olika delar av landet, vissa av systemen är byggnadsintegrerade, i vissa fall har villaägaren utfört en del av arbetet själv o.s.v.

Kärnkraft
Har ni tagit hänsyn till kärnkraftsavfall, dvs säga kostnader för att ta hand om och lagra kärnkraftsavfallet i 100 000 år?

– Ja, avsättning till kärnavfallsfonden och kostnader enligt regelverket är inkluderade, svarar Carl Berglöf, Expert inom kärnkraft och elnätsteknik på Energiföretagen

Apropå kärnkraft ... blir intressant att se hur kärnkraft hanteras när NATO nu vill kriga i Ukraina inkl Tjernobyl

– Priset på kärnbränsle är relativt okänsligt för konflikter eftersom det är små mängder som upphandlas vid få tillfällen. Bränsle kan också lagras under flera år. Bränslet utgör också endast en mindre del av den totala elproduktionskostnaden.

En radie på 1000 km kring kärnkraft/avfallsdepå kan det inte odlas på om det händer nåt.

– Svenska reaktorer är utrustade med haverifilter vilket betyder att omgivningspåverkan vid ett haveri blir betydligt lägre än vid tex Fukushima (ca 1/1000). Kostnader vid haveri har dock inte inkluderats för något av kraftslagen, med undantag att kärnkraftens försäkringskostnader täcks i LCOE. Kostnader, utöver försäkringskostnader, för konsekvenser vid ett haveri har inte inkluderats.

Räknar man in kärnkraftsinvesterarnas försäkring och ansvar i kostnaderna?

– Ja, enligt de bestämmelser som finns.

Märkligt att en här säger att man kan investera i ny kärnkraft utan stöd, bra, men stämmer det med verkligheten. I England garanteras investerarna med 90 cent/kwh under 35 års tid med konsumentprisindexuppräkning. I Finland garanterar staten den fördyrning det blivit allt för att bli fria från Ryssland kosta vad det kosta vill.

– Som framfördes i panelen utgör kalkylräntan en stor del av osäkerheten för kostnaden för ny kärnkraft. Givet den stora osäkerheten kan det inte uteslutas att det kan behövas stöd för eventuell ny kärnkraft i framtiden. Frågan beror också på den politiska utvecklingen.

Övrigt

Det finns en NEA rapport, "The full cost of electricity provision", som diskuterar kostnader för elproduktion. Har den utgjort en referens till er rapport och har ni någon kommentar hur dessa relaterar till varandra?

Det är separata rapporter där en medlem av styrgruppen har varit med i Expected generation cost. Ansatsen är lika i och med att båda beräknar LCOE. El från nya anläggningar begränsar sig dock till aktuella kostnader och försöker inte sia om framtida kostnader. Systemkostnadsfrågan har inspirerarats av NEA-rapporten.

Ur samhällsekonomisk synvinkel bör man väl se till att energibehovet INTE fördubblas - det är steg i fel riktning

– Flera studier förutspår upp till en fördubbling av efterfrågan på el (inte energiefterfrågan) och motsvarande produktionsökning. Detta kan mycket väl vara samhällsekonomiskt lönsamt när Sverige går över till en fossilfri elproduktion som möjliggör utsläppsreduktioner i andra sektorer så som transport- och industrisektorerna.

Debatten blir också lite märklig när man kallar vissa energislag som förutsägbara, tex kärnkraft. Kärnkraften är förutsägbar tills den helt plötsligt behöver snabbstoppas då enorm reservkraft helt plötsligt måste sättas in. Vindkraften är förutsägbar då man i ett till två dygn i förväg vet hur mycket det kommer att blåsa och i förväg kan vara beredd med reservkraft. Jag vill mena att båda kraftslagen är förutsägbara och oförutsägbara men på olika sätt. Lagring av energi såsom Vattenkraft, framtida batteri och vätgaslösningar måste ha betalt för att stå stilla och fungera som reglerkraft på riktigt. Idag är tex vattenkraften en spelare på marknaden som alla andra.

– Kraftsystemet är alltid förberett att hantera ett snabbstopp vid ett kärnkraftverk på ett planerat sätt. Det medför kostnader som kärnkraftverken betalar för genom sin tariff.

Varför saknas lagringskraftverk som t ex pumpkraft och vätgaseldade luftmagasinkraftverk? Både borde kunna ha en roll i det framtida kraftsystemet. Det gjordes en del jobb kring luftmagasinkraftverk på 1970-talet i Sverige av professor Ingvar Jung på KTH, men processen förefaller bortglömd.

– Rapporten tittar på ny elproduktion idag (eller egentligen 2019), och vad det kostar att bygga idag. Eventuella framtida lösningar ingår inte, och inte heller sådant som inte anses troligt att det skulle byggas idag, det ligger utanför denna rapport.

Rapporten leder till funderingar om elmarknadsmodellen. En brutal förenkling av resultaten kan sammanfattas som att icke planerbar produktion kostar 30 öre, och planerbar produktion 50 öre. Allt med låga rörliga produktionskostnader. Är det rimligt att förmoda att dagens elmarknadsmodell, det vi brukar kalla Energy Only, kommer att klara av att driva fram investeringar på de nivåer som vi vill?

– Så länge olika systemkostnader är internaliserade så finns det gott hopp om att dagens elmarknadsmodell levererar de investeringar som behövs

Har ni nya projekt på gång där ni tittar på systemkostnader för olika elsystem, baserat på lärdomar från detta projekt?

– Ja och vi tar gärna emot inspel om vad ni tror specifikt skulle vara intressanta nästa steg att ta utifrån det ni hört här.

 

Efter avslutat projekt samlar nu Åsa Elmqvist gärna in inspel på intressanta frågeställningar för ett nytt projekt med inriktning på systemkostnader för elsystemet och en fördjupad analys av underlag för investeringar i elproduktion:

– Det finns mycket som vi inte hade möjlighet att ta med i det här projektet, som t ex kostnad och värde av energilager eller flexibel produktion och konsumtion. Därför ser jag gärna en fortsättning. Jag hoppas också att vi ska kunna göra en turné i Sverige så att vi kan få tillfälle att diskutera de här frågorna med både politiker, företag och allmänhet så vi kan få en intressant diskussion om möjliga vägar framåt för Sverige.

 

Se en inspelning från webbinariet 

 

Läs rapporten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vad kostar ny elproduktion?

Nyheter