– Den utjämnande effekten av vindkraft med stor geografisk spridning är förvånansvärt stor, främst för enskilda timmar men även över hela år. När man lägger ihop all vindkraft i regionen blir antalet timmar med låg produktion till och med färre än för de bästa vindparkerna, inklusive havsbaserade vindparker, säger Peter Blomqvist, senior analytiker på konsult- och forskningsföretaget Profu och huvudförfattare till en delrapport i studien.
I studien används historiska vinddata under en period på elva år, 2010–2020, för att analysera hur det blåser i norra Europa, från norra Norge till södra Tyskland inklusive Baltikum. Genom att anta en framtida möjlig vindkraftskapacitet för året 2030 modelleras när och hur mycket el vindkraften skulle producera.
Studien visar att med ett elnät utan flaskhalsar skulle den totala elproduktionen, som andel av installerad effekt, vara högre än alla enskilda vindparker 15 procent av tiden. Perioder med mycket låg produktion, mindre än 10 procent av installerad effekt, inträffar väldigt sällan och som längst 17 timmar i sträck.
– Vår analys bekräftar både att produktionen från vindkraft är betydligt högre på vintern än på sommaren, men också att det blåser mindre när det är riktigt kallt. Bra överföringskapacitet kan dock minska effekten av lite vind i vissa områden, eftersom det sällan är vindstilla överallt samtidigt, säger Peter Blomqvist, senior analytiker på Profu.
I studien har SMHI analyserat hur klimatförändringarna kan påverka vindkraften. Slutsatsen pekar på små förändringar i framtida vindförhållanden. Däremot blir säsongen med risk för isbildning på rotorbladen kortare, men risken att det faktiskt bildas is ökar i norra Sverige.
– Hur mycket det blåser kommer fortsätta att variera ungefär som det gör i dag. Så enstaka år eller decennier kan vara mer eller mindre blåsiga, precis som det har varit historiskt. Isbildningen kan dock påverka vindkraft och annan infrastruktur, exempelvis kraftledningar, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI och rapportens huvudförfattare.
Studien visar att ett framtida energisystem med en större andel vindkraft är relativt robust trots vindvariationer mellan olika år. Den visar också att det är kostnadseffektivt att bygga ut elproduktionen i Skandinavien med vind- och solel, som komplement till den existerande vattenkraften.
– Resultaten i studien ger viktig kunskap både om hur klimatförändringarna kan komma att påverka vindkraftens produktionsförutsättningar och vindkraftens roll i ett framtida fossilfritt energisystem, säger Stefan Montin, programansvarig för energisystem och marknad på Energiforsk.
Om studien
Studien “Impact of climate change on wind power in Sweden” har genomförts av forskare och analytiker från SMHI, Chalmers och Profu på uppdrag av Energiforsk. De har undersökt hur klimatförändringar kommer påverka vindkraften och även hur ett energisystem med mycket mer vindkraft kan optimeras för att hantera variationer i hur mycket det blåser. Hela studien kan laddas ner här.
För mer information
Peter Blomqvist, teknisk doktor i energisystem och konsult, Profu
070 - 379 73 90
peter.blomqvist@profu.se
Erik Kjellström, professor i klimatologi, SMHI
011-495 85 01
erik.kjellstrom@smhi.se
Stefan Montin, programansvarig för energisystem och marknad, Energiforsk
08-677 27 59
stefan.montin@energiforsk.se
Daniel Hirsch, kommunikationsansvarig Energiforsk
0708-96 90 09
daniel.hirsch@energiforsk.se
Forskningsföretaget Energiforsk initierar, samordnar och bedriver forskning och analys inom energiområdet samt sprider kunskap för att bidra till ett robust och hållbart energisystem. Energiforsk är ett politiskt neutralt och icke vinstutdelande aktiebolag som ägs av branschorganisationerna Energiföretagen Sverige och Energigas Sverige, det statliga affärsverket Svenska kraftnät, samt gas- och energiföretaget Nordion Energi.