Askproducenter, det vill säga energibolag som genererar flygaskor från förbränning av träbränsle, har möjligheten att recirkulera näringsämnen tillbaka till skogen. Genom att kombinera aska med en kvävekälla och vatten skapas små korn som kan spridas i skogen vilket kan gynna skogens tillväxt, detta konstaterar Anita Pettersson och Päivi Ylitervo i sin slutrapportering inom Energiforsks askprogram.
Anledningen till att energibolag inte redan utnyttjar flygaskan för att skapa den här typen av korn är dels brist på kunskap och information. Att tillföra endast träaska i skogar som är tillväxtbegränsade av kväve skulle inte öka skogens tillväxt eftersom träaskor inte innehåller kväve då kvävet avgår som kväveoxider vid förbränning. Träaskorna behöver kombineras med en kvävekälla för att öka trädens tillväxt. Om spridning av både aska och kväve kan kombineras skulle detta minska kostnaden för spridning, vilket skulle vara ett incitament för askproducenter.
– Det finns ett flertal studier på hur man kan få fram spridningsbara korn genom att kombinera vatten och träaska, och det är flera företag som gör detta för att härda askan och göra det enklare att hantera och sprida i skogen. Tillväxteffekterna när träaska sprids i skogen har också studerats i många fall. Men det finns endast begränsat med studier där träaska och en kvävekälla kombinerats som i vår studie. Detta projekt har genomförs utan att studera tillväxteffekterna då träaska och en kvävekälla kombineras så det vore även intressant att göra fältstudier där träds tillväxt studeras de kombinerade materialen, säger Päivi Ylitervo.
Projektet har undersökt olika kombinationer av aska och kväve för att öka kunskapen om hur de fungerar tillsammans. Försök har gjorts med fyra olika typer av flygaskor från olika energibolag. Aska, kvävekälla och vatten blandades ihop och bildade agglomerat som studerades vidare i försök för att mäta ammoniakavgång under två månaders tid. Ammoniakavgången beror på att askan höjer pH vilket gör att kväve i form av ammonium övergår till ammoniak.
Resultatet visade att ammoniakavgången varierade beroende på vilken kvävekälla som användes vid framställningen. Försöken visade också att det går ganska enkelt att producera kväveaskagglomerat med ”rätt” aska och kvävekälla. Priset för att köpa in de olika kvävekällorna kan variera mycket beroende på säsong, tillgänglighet, mängd och återförsäljare.
– Resultaten från den här studien kan ge en första bild över vilka kvävekällor som kan vara lämpliga att använda ifall man vill kombinera en kvävekälla och träaska för att bilda korn som kan spridas i skogen. Samtidigt har vi studerat ammoniakavgången från de bildade kornen eftersom det är viktigt att kvävet inte avgår som ammoniak utan att kvävet löses upp från kornen och tas upp av träden och därmed ökar sin tillväxt, säger Päivi Ylitervo.