2023-05-26

Så stärks det europeiska beståndet av ål

Det europeiska beståndet av ål är allvarligt hotat. Sedan 2011 genomför Energiforskprogrammet Krafttag ål konkreta åtgärder för ålens bevarande. Målen för 2022 nådde rekordsiffror, och åtgärderna för 2023 är i full gång: minst 15 000 ålar ska förflyttas säkert förbi vattenkraftverk, och 170 000 ålyngel ska släppas ut i Västerhavet.

– Ålen är akut hotad och att hjälpa den är viktigt. I Krafttag ål hjälper vi ålen ut på den långa färden tillbaka till Sargassohavet för fortplantning. Det är en konkret åtgärd för att öka utvandringen av blankål från svenska vatten förbi vattenkraftverk, säger Bertil Wahlund på Energiforsk som är programansvarig.

Det europeiska beståndet av ål har minskat kraftigt sedan slutet av 70- och början av 80-talet. Orsakerna till detta är inte helt fastlagda, men fiske, miljö- och klimatförändringar, miljögifter och vandringshinder i vattendrag brukar nämnas som tänkbara orsaker. Exempel på åtgärder för att stoppa minskningen är minskat fiske och minskad dödlighet i kraftverk för att kunna vända utvecklingen, enligt EU:s ålförordning.

En av åtgärderna inom programmet är därför att förflytta lekvandrande ålar, blankålar, förbi vattenkraftverken så att de fritt kan fortsätta sin vandring mot Sargassohavet. Det årliga målet är att flytta 15 000 ålar. 2022 var ett rekordår och målet överträffades då nästan 19 000 ålar förflyttades förbi kraftverken i Göta älv, Motala ström, Lagan och Ätran under året. I Göta älv fångades och flyttades flest ålar, totalt 12 272 stycken.

Sedan starten av programmet 2011 har totalt 171 134 blankålar förflyttats på detta sätt i utvalda vattendrag där programmets medverkande bolag äger vattenkraft.

Ålutsättning i Västerhavet

En annan åtgärd inom programmet är utsättning av ålyngel i Västerhavet. Den 24–26 maj skedde årets utsättning av importerade och karantäniserade ålyngel i Västerhavet. Forskning visar att förutsättningarna för ålen att växa upp i just Västerhavet är bra, bland annat eftersom det är ålfiskeförbud där.

– Genom att förflytta ålyngel från Frankrike, och placera ynglen i områden med goda uppväxtförhållanden på västkusten, kan vi stärka ålbeståndet, säger Niclas Åberg som ansvarig för ålutsättningen.

Det är inte alla ålyngel som överlever till vuxen ålder. Innan de vuxit upp äts de ofta upp av rovdjur som fåglar och andra fiskar. När ålen växer upp äter den många andra arter, och därför vill man inte ha för många ålar på ett och samma ställe, eftersom det missgynnar ålens tillväxt i det området, berättar Niclas Åberg.

Under 2022 sattes nästan 184 500 importerade och karantäniserade ålyngel ut. För 2023 är antalet omkring 170 000 stycken.

Om programmet

Sedan 2011 arbetar de större vattenkraftbolagen med frivilliga åtgärder för ål inom programmet Krafttag ål. Programmet finansieras med ca 4,5 miljoner årligen av de medverkande bolagen:

  • Holmen Energi
  • Fortum
  • Sydkraft Hydropower
  • Statkraft
  • Tekniska verken i Linköping
  • Vattenfall

Arbetet leds av en styrgrupp där även Havs- och vattenmyndigheten finns representerad. Energiforsk är sammanhållande för programmet. Utöver Krafttag ål, genomför bolagen också andra frivilliga eller villkorade åtgärder för att stötta ålbeståndet.

Vill du veta mer, kontakta Erik Sparrevik, Vattenfall, eller Bertil Wahlund, Energiforsk.

Bildtext: Fångst av ål i bottengarn som används för transport av ål förbi kraftverken i Motala ström.

Nyheter