Med hjälp av mätningar och ljudberäkningar ska Akustikverkstan tillsammans med Akustikkonsulten i Stockholm ta fram en vägledning som ska underlätta när nya vindkraftverk ska anläggas och kontrolleras. Att det är oklart hur ljud från vindkraftverk ska beräknas och verifieras är ett av de största problemen kring etablering av nya vindkraftverk:
– Vi vill underlätta för vindkraftsägarna genom att visa på hur en kontrollmätning kan göras på bästa sätt vid vindkraftverket. Osäkerheter kring ljudet begränsar utbyggnaden av vindkraften tror jag, säger Pontus Thorsson på Akustikverkstan.
I projektet ingår att kunna beräkna kumulativt ljud från flera olika parker och att samla mätdata för lågfrekvent ljud utom- och inomhus från vindparker.
– Under det första året samlade vi in ljuddata som är så beskrivande som möjligt för så många vindkraftverk som möjligt. Vi har samlat in ljuddata med hög tidsupplösning. Sedan undersöker vi om det är vindkraftverk eller andra ljudkällor (t ex trafik eller vindsus) som dominerar. Nu gör vi analyser och försöker lära en dator att känna igen vindkraftsljuden, och verifierar hur vi kan göra säkra utvärderingar.
Pontus Thorsson menar att Naturvårdsverkets riktlinjer för hur ljud ska mätas är alltför diffusa. Det sätt som har använts för att bedöma vindkraften är väldigt begränsat:
– Man ska mäta ett medelljud under en viss tid, men vilken tid då? Målsättningen är att vi ska hålla oss innanför de rådande riktlinjerna och aktuell domstolspraxis. Vissa ändringar måste dock ske; vindhastighetsangivelsen är exempelvis helt ointressant. De boende bryr sig inte om hur det blåser, de bekymrar sig om ljudet. Varken tid eller upplevelse av ljudet finns med i utvärderingen av ljudet från vindkraftverken i dagsläget.
En referensgrupp med personer som jobbar och eller forskar inom vindkraft är knuten till projektet. Inga privatpersoner finns med i referensgruppen i nuläget, eftersom projektet är beroende av en väldigt hög teknisk nivå och möjligheten till fri diskussion, men privatpersoner kommer att inkluderas i projektet på olika sätt längre fram. Projektet kommer att slutredovisas till årsskiftet 2020-2021.
Vilka kunskapsluckor ser du?
–– Vi behöver få fram ett mätetal som är kopplat till upplevelsen av ljudet från vindkraftverk av de som bor i närheten av ett vindkraftverk. Det skulle vara väldigt bra om en doktorand inom Vindforsk skulle kunna titta på det här. Det finns en väldigt stor skillnad mellan olika vindkraftsparker, men alla utsätts för samma riktvärde. Tillverkarna behöver incitament som gör att de är villiga att ta fram vindkraftverk med lägre amplitudmodulation. Staten ansvarar för att få fram ett sånt mätetal. Rent tekniskt är det inget problem att plocka fram amplitudmodulation, men vi saknar kopplingen till de boendes upplevelser av ljudet. Ljudet upplevs som en osäkerhetsfaktor, de boende vet inte hur de påverkas och en finansiär vill ju veta att de inte hamnar i miljödomstolen när de har gjort investeringar för många miljoner, avslutar Pontus Thorsson.
Fakta: Amplitudmodulation = Vindkraftsbuller är till sin natur svischande med en frekvens av i storleksordningen en sekund. Ljud som varierar i styrka på detta sätt brukar kallas amplitudmodulerat ljud.