Under förra året producerade de svenska vindkraftverken 15,5 TWh, vilket är cirka 10 procent av elproduktionen i landet. Med de mål vi har i Sverige kommer produktionen av förnybar el, utöver de befintliga vattenkraftverken, att uppgå till 28 TWh samtidigt som kärnkraften fasas ut.
Men vad blir konsekvenserna för elmarknaden med den här omvandlingen av produktionen? En vanlig bedömning bland de som forskar om elmarknader är att de kapacitetsproblem som en hög andel vind- och solkraft för med sig kan lösas på de energy-only-marknader för el som finns i de nordiska länderna. Det förutsätter att såväl konsumenter som tillsynsmyndigheter och det politiska systemet kan acceptera perioder med mycket höga elpriser när efterfrågan är som störst. Och frågan är om detta motiverar ett system där leveranssäkerheten är definierad och där kraftföretagen får en ekonomisk ersättning för att ständigt ha tillräcklig tillgång till elkraft.
–Införandet av en kapacitetsmekanism är ett mycket stort ingrepp i vår elmarknad som hittills har fungerat mycket väl och jag förordar därför en vänta-och-se strategi för Sverige, säger Lars Bergman på Handelshögskolan i Stockholm och fortsätter:
–Jag anser att marknadens aktörer har starka incitament att själva hitta en effektiv lösning på kapacitetsproblemet.
Sverige har sedan länge en effektreserv som kan klassas som en typ av kapacitetsmekanism. Att införa ytterligare varianter av kapacitetsmekanismer skulle därför kunna vänta, inte minst med tanke på landets betydande andel vattenkraft i elsystemet.
Läs mer och ladda ner rapporten Mot en integrerad europeisk marknad för el här!