Kärnkraftverk kan ställas om så att reaktorerna kan anpassa sin effekt efter varierande last och täcka upp gapet i plötsliga effektbehov när exempelvis produktionen av sol- och vindkraft varierar. I Frankrike och Tyskland drivs reaktorerna på det sättet redan idag. I Frankrike är det användningen av el medan det i Tyskland produktionen av väderberoende kraft som sätter villkoren för drift. I Tyskland sker därför snabbare förändringar av effektbehovet vilket medför att kärnkraftverkens flexibilitet är automatiserad. I Frankrike har alla reaktorer utom 10 anpassats för flexibel drift, men där sker mycket fortfarande manuellt i kontrollrummet.
Erfarenheter från Frankrike visar att ett flexibelt driftsätt inte medför ökade kostnader, incidenter eller produktionsbortfall. I jämförelse med de tio reaktorer som körs som konstant basproduktion ser man inga avgörande skillnader. Dock kräver en flexibel drift att man utför ett proaktivt underhåll och att man har särskilt utbildad personal och stödsystem i kontrollrummet.
Lägre elkostnad
Jesse Jenkins från Harvard har genomfört systemstudier som visar att för ett fossilfritt elsystem är kostnaden för elkunden betydligt lägre om man har en viss del planerbar elproduktion i systemet. Bara med en relativt liten del planerbar kraft sänks kravet på lagring och behovet av överkapacitet som ger lågt energivärde begränsas kraftigt.
Från svenskt håll framhöll Johan Svenningsson från Uniper, kärnkraftens ökade möjligheter att bistå elsystemet med stödtjänster som effekt för frekvensstabilitet och reaktiv effekt för att hålla spänningen. Men möjligheten till flexibel drift har till stor del ”offrats” i samband med att man gjort effekthöjningar.
Stimulera efterfrågan
Ness Kilic från IAEA uttryckte tydligt vikten av att den här typen av stödtjänster värderas på rätt sätt så att stamnätsoperatören kan göra upphandlingar till ett korrekt pris. Maja Lundbäck från Svenska kraftnät berättade att ett utvecklingsarbete pågår där Svenska kraftnät ska ta fram processer för att skapa incitament för marknaden att efterfråga systemtjänster.
Vattenfalls Mats Ladeborn gav exempel på att svensk kärnkraft har använts för flexibel lastföljande drift tidigare, men att man inte gör det längre. Det beror på att vattenkraften har en så stor andel i det nordiska systemet så att flexibiliteten med fördel utförs av den kraften. Just nu finns det inga behov av att ändra driftsättet inom Vattenfalls reaktorflotta, men framtidens utveckling av vindkraft får visa om det uppstår ett behov.
Läs mer om Energiforsk Annual Nuclear Conference 2019 och ladda ner presentationerna här!