Konferensens tema – Energisystemet i omvandling – attackeras från alla håll, med fokus på Sverige i en europeisk kontext. För att få ett grepp om vilka de verkliga utmaningarna är i framtidens energisystem, vem som bär ansvaret och när det måste ske, ritar NEPP upp ett systemperspektiv där såväl industri som forskning och myndigheter drar sitt strå till stacken.
–I en fortsättning av Nepp kommer vi att fortsätta ta systemperspektivet och visa hur en systemförflyttning av hela samhället är till godo för medborgarna och miljön. Mycket ny mark ska brytas, Nepp kommer att vara en viktig del i att göra det, och det är stimulerande att få vara en del i det arbetet, sa Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén som också är ordförande i NEPP.
Många frågor och lösningar
Hur mycket el kommer vi att behöva i framtiden? Hur ska vi lösa variationer i elsystemet? Vilket styrmedel kommer att användas och hur mycket ansvar ligger egentligen på politikerna? Är hållbarhet bara klimat? Under konferensen presenterades resultaten av de senaste fyra årens forskning inom ämnen som negativa utsläpp genom Bio-CCS, EU:s nya gröna taxonomi, energipolitik, flexibilitetstjänster, ökad elanvändning genom elektrifiering av sektorer, kapacitetsbrist och framtiden för kärnkraft och kraftvärme då andel förnybar intermittent energi och energilagring blandas in i systemet.
Nästa våg efter digitalisering
Daniel Akenine som är nationell teknikchef på Microsoft, talade om hur vi kommer att leva i symbios med teknik i framtiden, hur tekniken kommer att påverka samhället och hur verklig och virtuell verklighet kommer att mixas. Hur vi växer samman med tekniken och hur vi i framtiden kommer att basera mer av våra beslut på algoritmer och automatiskt genererade analyser, något som maskiner faktiskt är bättre på än vi människor. En utveckling som inte ligger mer än kanske 10 år fram i tiden.
–Varför är vi då smartare än en maskin? Det som gör oss mänskliga är inte att förstå fakta. Människan är optimerad för att titta, lyssna, kommunicera och tolka hur världen ser ut, något som AI inte gör. När vi växer samman med tekniken så kommer tekniken att förstärka vår förmåga att uppleva och förstå världen, vilket gör oss mer mänskliga, menar Daniel Akenine.
Mot slutet av konferensen gjorde Stefan Savonen, chef för energi och klimat på LKAB och en av de sakkunniga i regeringens strategiska samverkansprogram för näringslivets klimatomställning ett djup-dyk i Hybritprojektet. Hybrit är världens första pilotprojekt där produktionen av järnpellets ersätts av järnsvamp vilket innebär att fossilfritt stål tillverkas med vätgas.
–Den första fullskaliga anläggningen beräknas vara på plats år 2030 och hela projektet kommer att kunna minska Sveriges koldioxidutsläpp med två tredjedelar, sa Stefan Savonen.
NEPP-projektets framgångsfaktor
Bo Rydén, som varit med hela vägen från starten av projektet i mitten av 1990-talet fick frågan om vad framgångsfaktorn med NEPP är.
–För det första har NEPP alltid behandlat aktuella och spännande forskningsfrågor. För det andra innebär projektet en nära samverkan mellan forskning, myndigheter och energiföretagen. Den tredje framgångsfaktorn är de seniora forskarna som har ett tvärvetenskapligt arbetssätt vilket är nödvändigt inom energiområdet, svarade Bo Rydén.
Den här konferensen markerar inte bara slutet på en etapp i NEPP utan även startskottet för nästa. Den kommande etappen ska fokusera ännu mer på gemensamma lösningar, mer flexibilitet i elproduktion, distribution och användande. Att bidra till tydligare regelverk och mindre byråkrati för att öka handlingskraften och takten i energiomställningen är något av det projektet tar med sig från dagens diskussioner.
Läs mer om NEPP här.
Konferensprogram och presentationer här.