Aktuella siffror från den europeiska klimattjänsten Copernicus visar att den pågående uppvärmningen i världen har gjort att den globala medeltemperaturen ökat med cirka 1,1 grad jämfört med förindustriell tid. Klimatförändringarna har redan börjat märkas i Sverige och temperaturökningen här är större än den vi ser i det globala medelvärdet.
Klimatförändringarna kommer att påverka energisektorn på flera olika sätt. Produktionsförutsättningarna för olika energislag kommer att påverkas, energianvändningen ändras och hela energisystemet riskerar att bli alltmer sårbart.
Energiforsk driver ett projekt som ska förbereda energisektorn på hur klimatförändringarna kan komma att påverka energisystemet i Sverige och vad energisystemet har för förmåga att stå emot och hantera effekterna av ett förändrat klimatet. Redan 2007 publicerade Energiforsk, dåvarande Elforsk, en rapport om klimatförändringarnas konsekvenser för energisektorn. Stefan Montin, projektledare på Energiforsk berättar:
–Mycket har hänt sedan dess. Vi har större globala utsläpp av växthusgaser nu, även om de just nu har minskat något till följd av Corona-krisen, samtidigt har vi bättre förståelse för hur klimatsystemet fungerar och våra klimatmodeller beskriver förändringarna bättre. Det innebär i sin tur att vi idag har bättre möjligheter att bedöma hur det svenska och nordiska energisystemet påverkas av klimatförändringarna.
Scenarier och energisystemanalyser
Energiforsk har tagit initiativ till klimatprojektet i samarbete med SMHI, Chalmers, IVL Svenska miljöinstitutet och Profu. Forskningen består av analyser baserade på globala och regionala klimatscenarier och energisystemanalyser. Konsekvensanalyser för olika energislag som vattenkraft, kärnkraft, fjärrvärme, vindkraft, bioenergi och elnäten ingår.
–Vi kommer att undersöka risker och möjligheter i dialog mellan forskare och företrädare för respektive energislag och avslutar projektet med en sammanfattande analys av hur det svenska energisystemet kan komma att påverkas vid en höjning av jordens medeltemperatur med 1.5, 2.0, 2.5 och 3 grader, säger Stefan Montin.
Kort vinter och lång sommar
Sveriges nordliga läge, med snö och is under vinterhalvåret gör att klimatförändringen är högst märkbar här. Generellt kan vi förvänta oss en fortsatt ökad medeltemperatur under alla säsonger. Särskilt väntas vintern bli kortare och sommaren längre, vilket redan märks.
Även nederbördsklimatet ändras när den globala medeltemperaturen ökar. Eftersom högre temperatur betyder att luften kan innehålla mer vattenånga sker en större avdunstning från hav, sjöar och vattendrag men också från fuktiga markytor. Mer vatten i kretsloppet betyder också mer nederbörd vilket för Sveriges del innebär en ökad nederbörd framför allt under vinterhalvåret, med ett ökat inslag av regn och i allmänhet mindre snöfall. Även under sommaren pekar scenarierna generellt på en ökad nederbörd, men det är osäkert om det gäller de södra delarna av landet. Under torrare år väntas den ökade avdunstningen i samband med högre temperaturer kunna ge torrare markförhållanden.
Mer extremväder
Många av de förväntade förändringarna påverkar inte bara medelvärden över längre perioder utan också förloppen, exempelvis intensiteten i en väderhändelse. Det gör att många väderrelaterade extremer förväntas ändras i ett varmare klimat. Några exempel är ökad risk för intensiva skyfall och ökad nederbörd i samband med frontsystem och lågtryck, ökad risk för värmeböljor och höga temperaturer, minskad risk för köldknäppar och låga temperaturer.
Vi kan anta att dessa förändringar på olika sätt kommer att påverka energisystemet. Högre temperaturer minskar till exempel behovet av fjärrvärme men ökar samtidigt behovet av kyla i bostäder och lokaler. På samma sätt påverkar förändrade nederbördsmönster vattenkraftens produktionsförutsättningar och förändrade vindförhållanden inverkar på vindkraften. Stefan Montin minns:
–Under den varma sommaren 2018 såg vi flera tecken på hur ett förändrat klimat kan komma att påverka energisystemet. Kärnkraften stod för en ovanligt stor andel av elproduktionen på grund av låg tillrinningen till vattenmagasinen i kombination med svaga vindar. Samtidigt reducerades effekten tidvis i flera nordiska kärnkraftverk på grund av att havsvattnet, som används som kylvatten, blev för varmt och under en begränsad period stängdes Ringhals 2 helt.
–Det här projektet är oerhört viktigt för att energisektorn ska få en ökad insikt om vilka anpassningsåtgärder som krävs för att minska de negativa effekterna och hur vi kan ta tillvara på eventuella möjligheter, avslutar Stefan Montin.
Mer om programmet Klimatförändringarnas konsekvenser för energisystemet