William Bergmark, masterstudent med inriktning på industriell ekonomi vid LTH och Elias Bülow, digital marknadsförare, bestämde sig för att utveckla en lättanvänd investeringskalkyl för solceller och samla ihop användbar kunskap om investeringar i solel.
– Det finns flera investeringskalkyler idag, men det är väldigt krångliga att använda. Vi har använt oss av Bengt Stridhs arbete med investeringskalkyler och även data från PVGIS databaser när vi har utvecklat vår investeringskalkyl.
Investeringskalkyl i flera steg
Kalkylen innehåller flera olika steg som inte finns med i andra liknande investeringskalkyler för solel. Som till exempel:
- Flera separata takytor och en optimering av fördelningen
- Beräknar IRR för investeringen
- Tillåter ändring av samtliga ingångsvärden (såsom elpris, ursprungsgarantier, degrading etc)
– Vi har byggt kalkylen själva och vi har haft tid på att göra den med avancerade fuktioner, men ändå med ett bra användargränssnitt. Vi har hittat inspirerande kalkyler i USA, som vi har omvandlat så att den fungerar med de förutsättningar som gäller här i Sverige.
Solinstrålning
Innan arbetet med kalkylen sattes igång läste William Bergmark på om solinstrålning.
– Vi började med att titta på SMHIs solintrålningsapplikation, men vi bestämde oss istället för att satsa på PVGIs databas. Den är av typen open source, så kan vi kan lätt basera vår kalkyl på deras uträkningar.
Regler för egenproduktion
En utmaning med en väl fungerade investeringskalkyl är att reglerna för egenproduktion av solel ser olika ut för olika aktörer och att reglerna inte är helt lätta att sätta sig in i, menar William Bergmark:
– Vi har försökt underlätta genom att i kalkylen till exempel lägga in en funktion som korrigerar automatiskt om anläggningen blir så stor att den får en sammanlagd installerad toppeffekt på mer än 43,5 kWp, vilket är gränsen för när man behöver betala energiskatt. Andra liknande funktioner är på gång.
Nätverk för fakta
William Bergmark och Elias Bülow är själva inga specialister på solel, men de har byggt upp ett kontaktnät som hjälper den med fakta kring solel:
– Vi har kontaktat företag och myndigheter för att få kunskap om solel. Vi har ringt till företag som E.ON och Vattenfall, talat med solcellsbolag och varit aktiva i solcellsgrupper på FaceBook. Det finns massor med kunskap om solel. Vårt mål är att det ska vara lätt att hitta kunskapen på ett ställe. Vi är också intresserade av hur man kan bygga upp en sajt med en kalkyl som drar till sig besökare och det har vi faktiskt lyckats med.
Många besökare
William Bergmark och Elias Bülow har jobbat med utvecklingen av sin sajt hemsol.se under de senaste två åren. Det senaste året har sajten fått många nya besökare:
– Nu har vi i genomsnitt 500 besökare om dagen och det är jättekul. Vi får mycket återkoppling via mail och telefonsamtal.
Rekommendationer
Många vill ha offerter och rekommendationer till företag. Vi ser en tydlig efterfrågan vad det gäller offerter, det är något som har växt fram under det senaste halvåret, berättar William Bergmark:
– Vi hoppas kunna utveckla sajten ytterligare så att vi kan erbjuda möjligheten för privatpersoner att få offerter från olika företag som gör solcellsinstallationer.
William Bergmark ser hemsol.se som ett komplement till Energimyndighetens portal om solel och är glad över att sajten har fått ett så stort gensvar hos privatpersoner som är intresserade av solel:
– Jag tror många kan ha nytta av att laborera med antagandena i vår kalkyl utifrån elförbrukning, vilka väderstreck som passar för solceller i och egenförbrukning. Utifrån de antagandena kan man lätt se hur det slår på investeringen. Kanske kan vi inspirera till många nya solcellsanläggningar!