Resultaten av en litteraturstudie i forskningsprogrammet Smarta elnät visar att införandet av smarta nät domineras av fokus på teknik och ekonomi snarare än på sociala och psykologiska aspekter. Trots en omfattande forskning om människors samverkan med digitala system tycks inte den kunskapen användas i elnätsbranschen konstaterar forskarna i studien Smarta elnät – för vem?
Studien visar att begreppet ”aktiva användare” är diffust och att det är en utmaning för ett nätbolag att hitta en bra balans mellan automation av systemen och en användarstyrning. Forskarna från KTH drar slutsatser från litteraturstudier och en intervjustudie och ger en rad rekommendationer till branschen. Det handlar exempelvis om att göra det möjligt att simulera en verklig miljö där hushåll kan testa olika användningsområden av smarta nät med automation. Ett annat tips är att se till att ny teknik är väl beprövad innan den placeras i bostäder och att integrera ett stöd för energirelaterad planering exempelvis i befintliga verktyg som väderappar, kalendrar och tvättstugebokning.
Ytterligare ett råd till elnätsbolagen är att ta med sociala och beteendevetenskapliga aspekter av människors roll i energisystemet i sina strategier för smarta elnät. Vi behöver förstå den dynamik av vardagsproblem som finns i att ta hand om högen av smutsiga kläder, att laga middag till en hungrig familj och att varva jobb och fritid i hemmiljön. Kanske skymmer visionen om smarta elnät sikten för den sociala kontext som tekniken är en del av. Sociala och beteendemässiga förändringar kan inte ske bara genom att förse hushållen med data och teknik konstaterar forskarna.
Mer om resultaten finns i rapporten Smarta elnät – för vem?