Många kraftverk byggdes mellan 1940 och 1970 under mark och med inre vattenvägar i berg vilket gör det svårt att veta vilken status de olika berganläggningarna har i dag.
Livslängden för en kraftverkstunnel antas normalt vara mellan 50 och 100 år. Det är alltså många kraftverkstunnlar som redan har uppnått sin livslängd. Berg är ett fast material och begränsade resurser har lagts på underhåll och förvaltning, men med åldrande anläggningar ökar behovet av inspektion och åtgärder. I många fall är det svårt att avgöra statusen hos berganläggningarna, eftersom det är komplicerat att komma åt att inspektera.
–Vi kommer att lösa konkreta problem, men ser också ett stort behov av en mötesplats där vattenkraftens bergfrågor kan diskuteras, säger Monika Adsten som är programansvarig på Energiforsk.
Att diskutera och byta erfarenheter är särskilt viktigt nu när många anläggningsägare funderar över hur man ska inspektera sina anläggningar och hur man därefter ska göra för att eventuella åtgärder ska bli kostnadseffektiva.
Programmet kommer att ta fram verktyg, riktlinjer, teknik och beskrivningar för att kunna utföra förvaltningsåtgärder och investeringar kostnadseffektivt vid rätt tid och till rätt kvalitet. Programmet tar ett helhetsgrepp på bergfrågan och inkluderar exempelvis grundläggningsfrågor, inspektion av vattenfyllda tunnlar, miljöfrågor och arbetsmiljöfrågor. Under hösten planeras ett seminarium.
Läs mer om programmet Vattenkraftens bergfrågor här.