–Det är svårt att överskatta hur viktigt det är vad Tyskland gör, inte minst inom klimatområdet där kolkraft är en av de allra viktigaste pusselbitarna för att nå klimatmålen, säger Markus på frågan om hur viktig den här omställningen är.
–Dels är det viktigt i absoluta mängder koldioxid. Kolkraftverken som man nu tänker stänga släpper ut mycket klimatgaser. Men det är också viktigt eftersom den omställning som Tyskland nu tänker göra, och om de lyckas med den, så kommer det vara ett viktigt exempel som andra länder kan lära sig av.
–Men det är tveksamt om det här förslaget räcker. Det beror förstås vad som händer i andra sektorer, om man gör mer i exempelvis tansportsektorn eller byggsektorn säger Markus innan intervjun avslutas med konstaterandet:
–De flesta analyser av vad som behöver göras i Tyskland och Europa för att nå Parisavtalet pekar på att kolet borde vara borta senast 2030, annars blir det svårt att nå målen. Nu säger man att senast 2038, möjligen tre år tidigare enligt kolkommissionen. Men det finns de som tror att bara man börjar stänga kolkraftverken så kommer man märka att det är lättare än man trott. Att tekniken som kommer att ersätta med förnybara källor blir billigare hela tiden och då kommer omställningen gå snabbare. Jag tror att det är ett skäl att miljörörelsen står bakom det här beslutet.
Lyssna på hela inslaget i slutet av dagens avsnitt, 30 januari Vetenskapsradions program Klotet.