Panelen leddes av Markus Wråke på Energiforsk och bestod av topprepresentanter från Energimyndigheten, Breakthrough Energy, Hitachi ABB Powergrids, International Energy Agency och Stockholm Exergi. Pandemin skakar om oss alla och har lett till stora konsekvenser för både den enskilda individen och samhället. Robert Andrén på Energimyndigheten menar att vi kanske kan utnyttja några av pandemins konsekvenser för att komma framåt med större steg i klimatfrågan:
–Se hur Covid 19 har fått oss medborgare att ändra vårt beteende på nolltid. På samma sätt skulle vi kunna ändra våra beetenden vad det gäller klimatfrågan!
Metchthild Wörsdörfer på International Energy Agency (IEA) konstaterar att Covid 19 slår hårt mot länders ekonomier och att pandemin har lett till en kraftig minskning i investeringar i energisektorn.
–Samtidigt har många regeringar rätt ambitioner och försöker rikta ekonomisk stimulans till ny teknik och klimatvänliga lösningar. Ett exempel är Frankrike som villkorat stöd till flygindustrin med att bolagen måste satsa mer på biobränslen, och EU:s mål på klimatområdet har om något stärktsedan pandemin bröt ut.
Energiforskning behövs
Anders Egelrud på Stockholms Energi konstaterar att koldioxidutsläppen har minskat kraftigt i Stockholm under pandemin. Nu är en god tidpunkt att samverka för att hitta ett ramverk för negativa utsläpp, menar han:
–Ett ramverk som gjorde det möjligt att få ekonomisk kompensation för negativa utsläpp skulle få enormt positiva konsekvenser. Sveriges tankar kring statliga auktioner för negativa utsläpp är en bra tanke men den behöver förankras i hela EU, och fortsätter:
–Vi behöver satsa på mer forskning inom energi, men det måste vara i kombination med statliga medel och flera sektorer inom energiområdet. Ett enskilt bolag kan inte själv ta det stora steg som behövs för att utveckla framtidens energiteknik.
Även Julia Reinaud på Breakthrough Energy ser att det nu är en bra tid att accelerera om vi ska nå våra klimatmål:
–Vi måste dra lasset tillsammans. Vi behöver hitta möjligheter att kombinera privat och offentlig sektor för att få till viktiga investeringar i ny teknik. Pengarna finns, men vi behöver kraftsamla och dela på riskerna.
Gemensamma plattformar
Nu när många företag är försiktiga med sina forskningssatsningar till följd av pandemin, måste vi hitta ”Match making plattforms”, menar Robert Andrén:
–Vi behöver hitta möjliga plattformar där stat och näringsliv kan samverka för att tillsammans komma fram till nya innovationer. Det kan också bli en exportmöjlighet för Sverige. Vi kan visa att det fungerar och vi kan exportera både kunskap och lagstiftning.
Våga ny teknik
Jenny Larsson på Hitachi ABB Powergrids menar att det finns en stor potential i ny teknik som företagen inom energisektorn inte utnyttjar:
–Vi måste bli modigare och använda de tekniska innovationer som redan är här. Vi behöver hitta plattformar för att testa ny teknik för att sen snabbt kunna implementera den. Det finns goda exempel inom fjärrvärmen där små optimerade system tagits fram.
Markus Wråke, som är initiativtagare till samtalet, vad tar du med dig?
–Jag var överraskad över den positiva bild av regeringars respons till pandemin som kom från IEA, det gladde mig, Sedan får vi se om retoriken också översätts till faktisk handling, det är för tidigt att säga.
–Jag studsade lite för hur samstämmigt deltagarna menade att dagens marknad inte kommer leverera den förändring vi behöver, åtminstone inte i tid. Man pekade på behovet av statligt ledarskap, ibland gränsande till att ”välja vinnartekniker”. Det är ett skifte bort från den mer teknikneutrala ansats som dominerat den svenska debatten under lång tid.
Fakta
Det här webbinariet anordnades av Energiforsks programsatsning, Nordeuropeiska energiperspektiv, NEPP.