2019-06-29

Vi ställde några frågor till vår vd Markus Wråke

Nu har halva 2019 gått. Vad har varit särskilt roligt under det här halvåret tycker du? –Jag skulle nog säga Greta Thunbergs förmåga att föra upp klimatfrågan till högsta politiska nivå i världen. Även om det är för tidigt att avgöra om det är en historisk vändpunkt i hur klimatfrågan behandlas, så är jag enormt imponerad av vad hon har åstadkommit.

Något mer som du uppskattat under 2019?

Att Northvolt ser ut att ha säkrat sin finansiering för fabriken i Skellefteå är en annan händelse jag tror kommer ha stora positiva effekter under lång tid, både för Sverige och Europa. Det är ett bra exempel på hur modiga och innovativa företag kan ha en ljus framtid i energiomställningen.

Det exploderande intresset för flexibilitet i energisystemet gläder mig också mycket. Forskningen har länge visat nyttan av att tänka på produktion distribution och användning av energi samtidigt. Att trängsel i regionala elnät nu börjar bli ett reellt problem, vilket jag tror utlöst intresset, är förstås tråkigt, men det är positivt att utvecklingen av hela energisystemet nu börjar få den uppmärksamhet den förtjänar.

Vad är mest spännande i forskningen när du blickar framåt?

Det är svårt att välja, men Energiforsk kommer dra igång en satsning kring koldioxidavskiljning och -lagring som jag ser fram mycket emot. Jag har svårt att se hur Sverige ska kunna klara klimatmålen utan den tekniken, och där behövs mycket ny kunskap, inte minst hur olika sektorer kan skapa gemensam infrastruktur som krävs.

Vi startar ett nytt elmarknadsprogram som känns väldigt angeläget, och så kommer vi göra en ny genomgång av vad det kostar att producera el med olika kraftslag. Det är något vi försöker göra återkommande och resultaten får alltid stor spridning och uppmärksamhet. Denna gången kommer vi ha ett stort fokus på vilka energisystemtjänster, som effekt, frekvenshållning och så vidare som olika kraftslag kan leverera utöver ”bara” el.

Våra forskningsprojekt visar tydligt vilka stora tekniska möjligheter som finns att göra Sveriges energisystem mer effektivt och robust. Ett exempel är värmelagring, som länge stått i skuggan av batterier åtminstone i media, men som kan spela en större roll än vad många inser. Vi är mitt inne i ett ambitiöst forskningsprogram som redan givit superintressanta resultat kring det, och jag ser fram emot fortsättningen.

Jag hoppas att politiken nu klarar att på allvar ta i frågor som flexibilitet och hur energimarknaderna ska utformas så att företag och konsumenter ges ekonomiska incitament att ta tillvara dom här möjligheterna. Annars kommer vi att betala onödigt mycket för att klara flaskhalsar i elnätet och effektbalans i elsystemet.

Effekten av de gröna partiernas framgång i EU-valet ska bli spännande att följa, om jag lyfter blicken lite. Inriktningen på energipolitiken kommer nog inte att ändras dramatiskt på kort sikt, men hastigheten som man vill driva förändringar i kommer säkert att påverkas. Den utgående kommissionen hade en relativt god relation med parlamentet och lyckades väl att få igenom sina förslag. En stor fråga är om nästa ordförande i kommissionen kan bygga lika goda relationer. Det mer splittrade politiska läget i parlamentet, tillsammans med framgångarna för den gröna gruppen, kommer säkert också att påverka vilka förslag som kan realiseras.

Oljepriset följer jag alltid eftersom det summerar så mycket av vad som händer i politik och teknik. På kort sikt är utvecklingen av världsekonomin, och hur de stora oljeproducerande länderna agerar, viktigast för oljepriset. Men under det närmaste decenniet så tror jag att starkare krav på bränsleekonomi och ökad försäljning av elbilar kommer att märkbart minska efterfrågan på bensin och diesel. Vad som då händer blir otroligt intressant. Sammantaget är sannolikt ett högt oljepris positivt för utvecklingen av ny teknik eftersom de ekonomiska incitamenten helt enkelt är högre, men ett lågt pris på olja kan alltså också vara ett gott tecken.

Vad händer ute i världen och hur påverkar det oss? 

EU efter Brexit? Storbritannien har varit en progressiv kraft i många frågor som rör energi- och klimat, och ofta röstat för höjda ambitioner och marknadslösningar ungefär i linje med Sverige. Det är en öppen fråga hur deras utträde – om det nu blir något – kommer påverka EU:s politik.

Tyskland efter Merkel. Angela Merkels avgång som ordförande för CDU var en av 2018s stora politiska händelser. Hennes annalkande avgång som kansler, väcker frågan om hur Energiewende kommer påverkas. Merkel har lyckats balansera många motstående krafter: stöd för ambitiösa klimatmål med bejakande av den tyska opinionen mot kärnkraft; stöd för ett starkt geopolitiskt EU med uppbackning av Nordstream 2 för att ta två exempel. Frågan är vad hennes efterträdare, kommer att göra. Det enda vi vet säkert är att vad som än beslutas i Berlin så kommer det kraftigt att påverka den svenska energimarknaden och vilka faktiska effekter svenska åtgärder får. 

Kinas ambitioner – elfordon, kol och förnybart i potten. Kina är redan världens största marknad för elfordon och förnybar el, och inget tyder på att det kommer ändras under 2019. Men om Kina även fortsätter att öka sin ambition att också leda utvecklingen av teknik, exempelvis inom batteriteknik, så kommer det starkt påverka industrilandskapet även i EU och Sverige. Under 2018 kom det oroväckande signaler att den förväntade avvecklingen av kolkraft stannat av i Kina, drivet framförallt av regionalpolitik. Frågan är om den utvecklingen kommer fortsätta eller om krafterna som vill ha bättre lokal luftkvalitet kan återta initiativet och påskynda utvecklingen bort från kol.

Hur funderar du på det som händer här hemma i Sverige?

Vattenkraftens framtid kan påverkas starkt av beslut under 2019. Viktigast är förslaget till nationell plan för omprövning av vattenkraftverken som ska utgöra vägledning för avvägningen mellan största möjliga nytta för vattenmiljön och tillgång till vattenkraftsel. Planen ska också ange vilka verksamheter som bör prövas i ett sammanhang och när prövningen senast bör ha påbörjats. Hur detta tillämpas kommer starkt påverka vilken roll den svenska vattenkraften kan spela för att exempelvis öka flexibiliteten i energisystemet.

Kommer 2019 på allvar bli elbilens år? Och kan gas och etanol göra comeback? Jag håller inte med dom som menar att elbilen redan slagit igenom. Fortfarande är en stor majoritet av sålda bilar i Sverige fossildrivna. Jag tror att vi får vänta ytterligare något år på att modellutbudet är tillräckligt stort för att elbilar på allvar ska kunna konkurrera. Men det blir intressant att se hur stark effekt bonus-malus kommer ha nu när den första starteffekten klingat av. Glädjande nog har flera tillverkar också släppt nya gasdrivna modeller, som med biogas i tanken är ett väldigt bra miljöalternativ lite i skuggan av elbilshajpen.

Kan energibranschen attrahera de skarpaste hjärnorna? Att arbeta med TV-spel och nya musiktjänster i all ära, men det gör mig sorgsen att så många begåvade studenter väljer andra branscher än vår. 2018 fanns inget energiföretag med på topplistan mest attraktiva svenska företag hos svenska ingenjörsstudenter. Jag tror att vi i måste visa större förändringsvilja och högre ambitioner inom innovation om vi ska lyckas attrahera rätt personer.

Vad ska du göra i sommar?

I sommar ska jag varva bad och glass med familjen hemma i Sickla, med lite självupptagna cykelambitioner och tid hos mina föräldrar i Västergötland. 

Nyheter