Därför startar Energiforsk nu ett sektorsövergripande forskningsprogram kring vätgasens roll i energi och klimatomställningen.
–Vätgas kan vara svaret på hur vi ska lyckas att både ställa om vårt energisystem till högre andel förnybar energi och samtidigt nå klimatmålen genom minskade utsläpp från industri- och transportsektor, men det behövs mer forskning inom området, säger Markus Wråke vd på Energiforsk.
Vätgas är på alla läppar just nu. EU har nyligen infört en vätgasstrategi med aviserade satsningar på uppemot 430 miljarder euro fram till 2030 för att stimulera såväl produktion som användning av vätgas. I somras undertecknade Sverige den vätgasdeklaration som Österrike presenterade under sitt ordförandeskap. Flera länder är på väg att ta fram egna vätgasstrategier och i Sverige har initiativet Fossilfritt Sverige påbörjat arbetet med en svensk strategi för vätgas och ammoniak som förväntas lämnas till regeringen i december. I den elektrifieringskommission som regeringen tillsatte förra veckan ingår även att undersöka hur elektrifieringen via vätgasdrift kan medverka till en elektrifiering av transportsektorn.
Stöd och ökad drivkraft
Vad dessa initiativ kommer att innebära konkret för vätgasen i Sverige är för tidigt att säga men det skulle kunna handla om förslag på styrmedel eller andra incitament att öka konkurrenskraften och efterfrågan på grön vätgas, men även till exempel stöd till infrastruktur för vätgas.
–Energisystemets olika sektorer tenderar att bli allt mer och allt snabbare sammanlänkande med varandra där vätgasen förväntas få en viktig roll. Det ökar behovet av mer systemövergripande forskning kring hur vi bäst får ihop pusslet av alla olika lösningar. Därför drar vi igång ett nytt forskningsprogram om vätgas, säger Mattias Wondollek som är programansvarig för den nya satsningen på Energiforsk.
Plattform för dialog
Som startskott på den nya forskningssatsningen arrangerar Energiforsk fyra seminarier under hösten och vintern. Det första och inledande hålls som ett frukostwebbinarium den 5 november. Därefter följer ytterligare tre med fördjupningar inom kraft-, transport- och industrisektorn där näringslivet, forskare och politiker deltar. Tanken med satsningen är att det även ska fungera som en dialogplattform för vätgas kopplat till energi- och klimatomställningen.
Vätgas är något man har pratat om i många år men hela tiden legat 20 år fram i tiden. Utvecklingen har delvis hållits tillbaka för att vätgasframställning är förknippat med energiförluster. Den snabba utbyggnaden av vindkraft som förväntas ge tidvis låga eller till och med negativa elpriser, i kombination med fallande priser på vätgasteknik, håller på att ändra förutsättningarna för lönsamheten i framställning av grön vätgas. Tillsammans med en industrisektor som vill ställa om sina industriprocesser, med koldioxidfri järnproduktion som exempel, gör det att vätgasens stora genombrott i samhället som så länge bara varit en möjlighet på pappret nu på allvar ser ut att kunna bli verklighet.
Drivmedel med mindre klimatpåverkan
Men vätgas kan också göra klimatnytta inom andra industrier såsom plast-, kemikalie - och petrokemisk industri. Vätgas kan även omvandlas vidare till syntetiska alternativ, exempelvis grön ammoniak som bland annat kan användas som konstgödsel
Inom transportsektorn kan vätgas användas på olika sätt. Det kan vara ett bränsle i sig, det kan omvandlas till olika syntetiska bränslen och det kan underlätta framställningen av andra klimatvänliga drivmedel i större skala exempelvis biodiesel och biogas. Vätgas har på så vis goda förutsättningar att bidra till minskade utsläpp inom transportsektorn.
–Inom kraftsektorn kan vätgas göra det möjligt att integrera stora mängder förnybar elproduktion på ett kostnadseffektivt sätt genom att balansera systemet, minska kapacitetsutmaningarna och även minska sårbarheten i elsystemet, avslutar Mattias Wondollek.