– Resultatet från det här projektet är betydelsefullt inte bara för skogsindustrin, utan också för askforskningen eftersom det behövs mer kunskap om askåterföringens effekt på skogen. Potentiellt skulle resultaten innebära att aska kan erbjudas som en mer resurseffektiv ersättning för andra näringslösningar inom skogsbruket, säger Maria Greger som varit projektledare.
En studie från Energiforsks Askprogram visar att askor innehåller höga halter kisel – mellan 10 och 20 procent. Skogsträd behöver kisel bland annat för tillväxt. Kisel är det näst vanligaste ämnet i jorden, men en mycket liten andel kisel i jorden är tillgängligt för växter, eftersom det är hårt bundet i mineraler som vittrar mycket långsamt. När växter dör och bryts ner återgår kisel till jorden i form av växttillgängligt kisel, som tas upp av nya växter. Därför är virkesuttag utan kiseltillförsel inte hållbart i längden, eftersom virkesuttag minskar markens växttillgängliga kiselhalt.
Skogsträd behöver också kisel för ökat motstånd mot insektsangrepp och framför allt mot snytbaggen. Enligt SLU kostar snytbaggar svenskt skogsbruk flera hundra miljoner årligen eftersom skalbaggarna gnager av barken runt trädstammar, vilket gör att plantorna dör. Skadorna är svårast de tre första säsongerna efter avverkning – ett problem som skulle kunna lindras tack vare askåterföring.
Slutsatsen från rapporten är att återförande av aska i skogen kan öka den växttillgängliga kiselhalten i marken som i sin tur ökar kiselackumuleringen i skogsträdplantor och som på det sättet kan minska betningstrycket från snytbaggar.