– Hela miljöprövningen handlar om tydliga och ibland olösliga målkonflikter, där klimat ställs mot biologisk mångfald. Den ställer omställningen på sin spets och i slutänden är det en värderingsfråga vilka åtgärder som bör vidtas, säger Ebba Löfblad från konsult- och forskningsföretaget Profu, projektledare för rapporten.
Syftet med projektet ”Hållbar vattenkraft i framtidens energisystem” har varit att analysera dels vattenkraftens roll i det framtida energisystemet, dels hur de miljöanpassningsåtgärder som väntar vattenkraften kan påverka inte bara elsystemet utan även vilka hållbarhetsmässiga konsekvenser de kan få.
En viktig del har också varit att utveckla en metodik för att analysera hur miljöanpassningsåtgärder påverkar både elproduktionen och reglerförmågan hos vattenkraften, liksom hållbarhetskonsekvenserna om dessa nyttor förloras och ska ersättas av andra produktionsslag och variationshanteringsåtgärder.
Omprövningar av vattenkraften återupptas i sommar
Omprövningarna av vattenkraften ska återupptas den 1 juli 2025 och pågå i cirka 25 år. De ska hantera målkonflikten mellan förbättrad vattenmiljö och tillgång till vattenkraftsel, med hänsyn tagen till bland annat vattenkraftens produktions- och reglerförmåga. I omprövningen ska alla vattenkraftverk som har minst 40 år gamla tillstånd få dessa prövade.
En bakgrund är att arealen strömvattenhabitat med bra kvalitet har minskat kraftigt globalt, vilket har påverkat den biologiska mångfalden vid dessa miljöer. Klimatförändringarna, överfiske, miljögifter och övergödning har tillsammans med förlust av habitat satt en stor del av världens vandrande fiskarter under stark press, enligt rapporten.
I Sveriges senaste rapportering till EU av bevarandestatus bedöms nio av elva fiskarter som omfattas av art- och habitatdirektivet påverkas negativt eller mycket negativt av vandringshinder. Både dammar och vattenkraftverk kan i många fall utgöra fysiska barriärer för vandrande fiskar. Vattenkraftens påverkan sker dock i ett sammanhang, där flera olika miljöhot innebär en kumulativ påverkan, enligt rapporten.
Med det som fond är en av de viktigaste slutsatserna i rapporten att vattenkraftens roll i energisystemet redan har förändrats, och att den förändringen fortsätter. Det handlar inta bara om att parera när efterfrågan på el förändras, utan att även balansera efterfrågan när vindkraften utgör en allt större andel av elproduktionen i Sverige och Europa.
– Historiskt har vattenkraften hanterat såväl frekvenshållning som dag-och-natt-variationer och säsongsvariationer. Men när vi får in mer vindkraft kommer dag-och-nattvariationerna drunkna i vindvariationerna, vars variationer ofta håller i sig över flera dygn, säger Lisa Göransson, docent i Energisystem vid Chalmers.
Samtidigt kommer variationerna över årstiderna minska, dels på grund av att Sverige får ett varmare klimat, dels för att vindkraften producerar som mest på vintern.
– Men mellanårsvariationer kommer bestå, där vi ibland ser våtår och ibland torrår, och där det blåser mer vissa år och andra mindre, säger Lisa Göransson.
Slutliga miljöåtgärder får stor påverkan på vattenkraften
En del i projektet har varit att analysera hur ett utvalt scenario med miljöåtgärder påverkar produktionen. Scenariot baseras på ett underlag från ett av Svenska kraftnäts regeringsuppdrag och omfattar miljöanpassningsåtgärder i form av minimitappning i 44 storskaliga vattenkraftverk, med en sammanlagd installerad effekt på ungefär 3,3 GW, av de ungefär 13,7 GW som är samtidigt tillgänglig från vattenkraften.
Det valda scenariot innebär dock relativt måttliga krav på miljöanpassningar, exempelvis utan särskilda anpassningar för Natura 2000-områden. Det är troligt att det i domstolsprövningarna kommer att framföras krav på mer ingripande miljöanpassningar, skriver forskarna i rapporten.
Slutsatsen i det valda scenariot är att produktionsförlusten blir cirka 1 TWh per år. Det kan jämföras med att vattenkraften 2024 producerade 64 TWh och den totala elproduktionen var 169 TWh. Påverkan på vattenkraftens reglerförmåga i detta scenario bedöms vara marginell, enligt rapporten.
Men i rapporten poängterar forskarna att det är osäkert vilka miljövillkor som i slutändan kommer fastställs av miljödomstolarna:
”Om man skulle ställa högre krav på flöden genom naturfåror och fiskvägar så kommer man snabbt upp i betydligt större produktionsförluster” skriver forskarna.
– Vi kan inte säga hur det kommer bli, det kommer avgöras i domstolarna. Det vi har analyserat är ett enda, specifikt och fiktivt scenario. Det är ett av flera scenarier som Svenska kraftnät har analyserat och deras resultat indikerar att utfallet blir väldigt olika beroende på hur långt domstolarna går i de enskilda prövningarna, säger Ebba Löfblad.
Viktigt med flerdygnsbalansering
Lisa Göransson lyfter vikten av framtida tillgång till flerdygnsbalansering.
– I framtidens elsystem är vattenkraftens förmåga till flerdygnsbalansering svårast och dyrast att ersätta. En produktionsförlust om någon TWh kan däremot ersättas till relativt låg kostnad med till exempel landbaserad vindkraft, säger Lisa Göransson.
Ebba Löfblad påpekar dock att utbyggd vindkraft på land i sin tur innebär andra hållbarhetskonsekvenser.
– Om domstolarna bara tittar på hur vattenmiljön påverkas lokalt missar de hållbarhetseffekter på andra ställen, säger Ebba Löfblad.
Hon nämner också att det inom ramen för projektet inte har varit möjligt att säga exakt vad de ekologiska effekterna i slutändan blir i olika vattendrag.
– Allt är platsspecifikt. Tar man dessutom hänsyn till effekter av exempelvis mer landbaserad vindkraft blir det ett sammelsurium av konsekvenser på olika hållbarhetsmål, säger Ebba Löfblad.
När hon tittar tillbaka på hela projektet lyfter hon att det har resulterat i ett kunskapsunderlag för vattenkraftens roll i energisystemet.
– Vi har utvecklat en metodik för att utvärdera vattenkraftens roll i framtiden och vilka hållbarhetskonsekvenser det skulle få om vi förlorar en del av vattenkraften. Det är komplext med tydliga målkonflikter, säger Ebba Löfblad.
Fakta
Projektet ”Hållbar vattenkraft i framtidens energisystem” startade 2022 och tio forskare och analytiker från Chalmers, IVL, KTH och Profu har varit involverade. Nu har slutrapport publicerats. Författarna är:
- Lisa Göransson, Chalmers
- Simon Öberg, Chalmers
- Erik Lindblom, IVL
- Mikael Malmaeus, IVL
- Mikael Amelin, KTH
- Uli Max Rahmlov, KTH
- Ebba Löfblad, Profu
- Mikael Odenberger, Profu
- Arvid Rensfeldt, Profu
- Jenny Westerberg, Profu
Ladda ner och läs mer
Ladda ner hela rapporten här.
Läs mer om projektet Hållbar vattenkraft i framtidens energisystem.
Webbinarium den 26 mars
Den 26 mars presenteras och diskuteras rapporten på webbinariet ”Slutrapportering av Hållbar vattenkraft i framtidens energisystem”. Läs mer och anmäl dig här.