I söndags sände SVT Agenda ett specialprogram om hur Sverige ska klara sina klimatmål, där både politiker och experter medverkade. En av de inbjudna experterna var Energiforsks vd Markus Wråke. Nedan är de svar han ville förmedla till Agendas tittare.
Hur viktig är elproduktionen för industrins möjligheter att ställa om?
– Jätteviktig. Det handlar ytterst om vi vill fortsätta vara en industrination som förädlar naturresurser som järnmalm och skog, eller om vi vill vara något annat och hur det påverkar sysselsättning och vår välfärd. Det är ett val vi som nation står inför.
Om vi vill vara en industrination behöver vi väldigt mycket fossilfri el och elproduktionen behöver öka mycket och snabbt. Dessutom behöver elen sannolikt vara billigare än i andra, konkurrerande länder, för att industrin i Sverige ska vara framgångsrik.
Vad är det som kan ge mest el på kort sikt fram till 2030?
– Landbaserad vindkraft. Vi har aldrig byggt så mycket vindkraft i Sverige som förra året, och det kan säkert till 2030 tillkomma vindkraftsel motsvarande 25 procent av dagens totala elproduktion. Den uppskattningen bygger på hur många projekt som finns i olika stadier i tillståndsprocessen och hur många av dessa som kan tänkas bli av, försiktigt räknat.
Men nu är det för få nya projekt som godkänns, vilket är ett problem. Stålindustrin kan inte vänta 10–15 år utan behöver mer el om bara några år.
I storleksordningen två tredjedelar av den prognosticerade ökningen av el vi talar om behövs för att producera vätgas till industrin. Det är viktigt eftersom vätgas kan lagras vilket gör att vindkraft då kan producera vätgas när det blåser mycket och elpriserna är låga, och leverera el till nätet när det blåser lite och priserna är höga. Så på det viset passar utbyggd vindkraft väl ihop med de behov den byggs för.
Vad kan göras för att öka utbyggnaden av landbaserad vindkraft?
– Den frågan kommer tillbaka till frågan om vi vill vara en industrination eller inte. Vill vi det behöver vi som medborgare i större utsträckning acceptera både fler elledningar och mer vindkraft på land, och kommunerna behöver betydligt oftare säga ja än nej.
Ekonomisk kompensation av de som påverkas lokalt kan vara en viktig del av det. I Finland har man fastighetsskatt som stannar i kommunen, och vindkraftföretag kan betala ersättning direkt till människor som berörs. Kanske behöver också kommunernas möjlighet till veto i energiprojekt justeras, även om det är kontroversiellt.
Regeringen vill ju också att det byggs nya kärnkraftsreaktorer till 2035 och att staten ska dela riskerna och finansieringen. Vad krävs för att energiföretag ska vilja bygga ny kärnkraft?
– Framför allt handlar det om att få ner de kostnader och risker företag själva inte kan kontrollera. De företag som driver kärnkraft brukar peka på vikten av att man har ett större program för kärnkraft. Att bara bygga en reaktor blir dyrt, men bygger man flera kan kostnaden per reaktor bli lägre. Ska man bygga flera reaktorer i ett program så underlättas det av om staten tar en aktiv roll och att det finns en bred politisk enighet. Det minskar den politiska risken för investerare, och därmed även kostnaden för reaktorerna.
Vad kan göras för att stimulera utbyggnaden av havsbaserad vindkraft?
– Staten skulle kunna snabba på utbyggnaden av havsbaserad vindkraft genom att minska risken för investerare. Det kan man till exempel göra genom att ge kreditgarantier så att det blir billigare att finansiera vindkraftparker, eller att staten handlar upp en given mängd vindkraftsel från ett visst område ungefär som man gör i andra länder. Det här liknar det som nu diskuteras för kärnkraft, vilket är bra eftersom teknikneutrala styrmedel ökar chansen för en kostnadseffektiv omställning.
Ny kärnkraft innebär stora investeringar och risker men även ny havsbaserad vindkraft är dyra projekt. Energiforsk har gjort en genomgång av hur elpriset påverkas av olika kraftslag. Får vi räkna med dyrare el i framtiden?
– Inte nödvändigtvis, även om elen sannolikt kommer kosta mer än vad vi var vana vid före Rysslands invasion av Ukraina. Och för företagens konkurrenskraft kan det vara lika viktigt vad elen kostar här jämfört med i andra länder, som vad det absoluta priset är.
Däremot kommer priserna säkert variera mer än förut, inte bara på grund av vad vi gör i Sverige. Väderberoende elproduktion som sol och vind växer i hela Europa, det kommer att ge en större variation av priserna även här. Men våra analyser visar inte på att priserna i snitt måste bli dramatiskt högre.
Är det önskvärt att staten subventionerar ny elproduktion?
– Det är en värderingsfråga som handlar om vilken roll vi som medborgare tycker staten ska ha. Många länder, även i väst, subventionerar elproduktion.
Alla kraftslag med låga rörliga kostnader, som kärnkraft och vindkraft, pressar elpriset om elmarknaden fungerar som i dag. Utmaningen för företagen är att få tillbaka fasta kostnader från investeringen, som ofta utgör den absolut största delen. Så om staten subventionerar de fasta kostnaderna kan det ge låga elpriser, men i själva verket är det skattebetalarna som får ta notan. Så var det för oss i Sverige när vi byggde ut både vattenkraften och kärnkraften.
Det här behöver inte vara fel, men skulle innebära en stor omsvängning jämfört med hur energipolitiken sett ut under mycket lång tid i Sverige, oavsett regeringsfärg. Men det är viktigt att staten är transparent och tydlig med vilka stöd man ger och vilka risker man tar, så att vi som medborgare förstår det.
Den stora frågan för framtida elproduktion är ju om Sverige ska satsa på ny kärnkraft för att få ett fungerande elsystem med planerbar kärnkraftsel eller om detta ska lösas med batterilager och vätgas. Går det att skapa ett fungerande elsystem utan ny kärnkraft?
– Ja, det går. Men vi vet inte i dag vad som blir bäst eller billigast. Därför är det bra om staten utgår från vilka behov hela energisystemet ska uppfylla och ställer krav efter det, snarare än att fokusera på enskilda tekniker.
Kommer utbyggnaden av vindkraft avstanna nu på grund av de ökande kostnaderna efter pandemin?
– Det finns skäl att oroa sig för att all byggnation av ny elproduktion kan avstanna på grund av kostnadsökningar. De ökade kostnaderna beror bland annat på inflation och att den svenska kronan blivit svagare. Det drabbar nästan alla projekt som har med energi att göra, inklusive vindkraft.
Men man ska inte överdriva dessa problem. Dels tycks det som drivit kostnadsökningarna försvagas, dels kommer jag tillbaka till att det är viktigt vad kostnaderna är i Sverige jämfört med i andra länder, inte bara vad priset är i absoluta tal.
Ökad produktionskostnad gör det svårare för vindkraftsföretag att få ihop sin kalkyl, men inte om företaget kan ta ut ett lika mycket högre elpris av sina kunder. En orsak till att flera vindkraftsprojekt avblåsts under senare tid är att de tecknat avtal, ofta för flera år sedan, om att sälja elen till fast pris. Det misstaget tror jag inte många företag kommer att göra om.