– Det här är ett nytt steg in i varandras verksamheter och kommer kräva ett högre förtroende mellan energibolag och fastighetsägare. I dag finns en tydlig gräns vid fastighetens vägg, säger projektledaren Mårten Haraldsson, Profu.
Syftet med Kundorienterad utveckling av erbjudanden för efterfrågeflexibilitet i fjärrvärmenätet är att ta fram förslag med tydlig prissättning och incitamentsstruktur som skulle kunna bli branschgemensamma. Projekt ingår i programmet Futureheat vilket i sin tur bidrar till visionen om ett hållbart och effektivt uppvärmningssystem.
De tre erbjudandehypoteserna, som utvärderades av fastighetsägare och fjärrvärmeföretag, handlar om att kunderna mer eller mindre bidrar till systemet. Vardera erbjudande bedömdes intressant och attraktivt av olika kunder och ansågs kunna komplettera varandra.
A) Enklaste varianten där kunden bidrar med reservkapacitet.
Energibolaget sätter in en effektbegränsare i fastigheten. Den fungerar som en nödbroms att dra i vid extraordinära situationer, exempelvis vid produktionsbortfall eller när det är betydligt kyligare ute än normalt.
B) Kunden erbjuds att bidra till systemet.
Alternativet bygger på att kunden har full rådighet över sin fastighet, och får ut en signal från energibolaget med önskemål om att dra ned på förbrukningen. Kunden kan aktivt tacka ja eller nej.
C) Kunden blir en del av systemet.
Energibolaget har mandat att påverka styrningen, inom ramar man har kommit överens om med kunderna, och ansvarar för att temperaturen i fastigheterna övervakas på lämpligt sätt.
– De flesta energibolag anser att alternativ C skulle göra mest nytta om man finner en bra lösning. En nackdel som lyfts är att det ställer höga krav på kundens kompetens och teknik. I alternativ B ställs i stället höga krav på kunden.
Några kunder såg alternativ B och C som snarlika och menade att ”så länge det inte är kallare än 19,5–20 grader inomhus kommer vi alltid säga ja. Då blir alternativ B mer eller mindre som alternativ C”.
Mårten Haraldsson noterar att fjärrvärmebranschen är allt mer konkurrensutsatt och måste hålla igen på kostnadsutvecklingen, både i produktionen och i form av investeringar. Då krävs att nya affärsmodeller nyttjas för att undvika kostnadsökningar.
Han ser också ett stort värde i att knyta kunder närmare sig och att arbeta tillsammans för att utveckla det lokala värmesystemet.
– Det kommer garanterat bygga starkare relationer.
Blir incitamenten för att nå en överenskommelse själva knäckfrågan?
– Ja, från kundsidan lyfts mycket positivt medan energibolagen vädrar farhågor som ”vad är det värt för oss om vi inte har någon kontroll?”
Under resans gång framkom att kunderna har hög tillit till energibolagens förmåga att lösa tekniska frågor kopplat till efterfrågeflexibilitet, och till kompetens inom systemoptimering. Däremot restes frågetecken om energibolagens sätt att styra gynnar kunden.
– Kunderna ser en stor potential i detta och förväntar sig att få del av den ekonomiska nyttan, säger Mårten Haraldsson.
Mikael Karlsson, programansvarig för termisk energiomvandling på Energiforsk, framhåller att fjärrvärmen bidrar med stor systemnytta och kan spela en stor roll för att Sverige ska få ett robust, hållbart, och konkurrenskraftigt energisystem.
– Den här typen av projekt som tar fram kunskap om möjliga affärsmodeller blir allt viktigare för fjärrvärmens framtid.