– Det största hotet när det kommer till det svenska elnätet är att ekvationen elproduktion och elkonsumtion inte går ihop de kommande åren. Enbart ett tillförlitligt och robust elnät räcker inte, det krävs mer elproduktion, fler marknadsbaserade lösningar och samverkan för att klara elektrifieringen.
Det sa Lowina Lundström, divisionschef för system på Svenska kraftnät, i ett webbinarium med Energiforskprogrammet Risk- och tillförlitlighetsanalys i juni. På webbinaret presenterade hon en framtidsspaning som innehöll många risker – men också många lösningar. Webbinariet går att se i efterhand här.
Elförsörjning är ett av de viktigaste infrastruktursystemen i samhället och innebär stora kostnader och konsekvenser om elkraften fallerar: digitala verktyg slås ut, maskiner inom industrin kan ta skada, och bensinpumpar slutar fungera. Det är bara några exempel.
Elektrifieringsboomen behöver hanteras samtidigt som branschen blir allt mer komplex med volatila elpriser, ökad effektefterfrågan, datadriven digitalisering, förändrad hotbild och ökad säkerhet.
– När jag var på Almedalsveckan märkte jag ett påtagligt skifte i hur branschen förhöll sig till problemet. För bara fem år sedan upplevde jag mycket pekpinnar och skuldbeläggande, nu var stämningen mer lösningsorienterad och samarbetsvillig, berättar Lowina Lundström.
Samverkan, framförhållning och fler aktörer på marknaden är några av lösningarna
Samverkan är en av nycklarna till framgång för att klara av elektrifieringen, menar Lowina Lundström som hoppas att både branschen och andra intressenter som kunder, markägare, länsstyrelser och kommuner inser vikten av att delta i lösningen.
Genom samverkansgrupper som involverar berörda parter kan man hitta bra lösningar för att hantera acceptansfrågan i samhället, till exempel att vissa markägare inte vill ha ledningar eller vindkraftverk nära sina egendomar. Ett exempel på lösning skulle kunna vara att anpassa stolplängder på elledningar utefter önskemål från de som berörs av utbyggnaden.
Ett annat hot som kan påverka processen är att större elförbrukare, som industrier, inte hinner ställa om och bygga nya ledningar i tid. Normaltiden för att bygga nya ledningar ligger på runt 10–15 år. Lowina Lundström uppmanar därför fler storförbrukare att planera i god tid för sina expansionsbehov genom att ta kontakt med sin nätoperatör och att involvera rätt expertis från början för att säkerställa smidiga framsteg och prioriteringar.
Det behövs även fler aktörer som kan agera på marknaden, och fler åtgärder i form av stödtjänster och reglermarknaden om vi ska lyckas säkerställa balansen mellan konsumtion och produktion, menar Lowina Lundström.
Behov av fortsatt kunskaps- och kompetensutveckling
Energiforskprogrammet Risk- och tillförlitlighetsanalys arbetar bland annat med att ta fram nya modeller och beslutsprocesser för att öka elnätens tillförlitlighet. Att använda sig av risk- och tillförlitlighetsanalyser är en möjlighet att rikta investeringarna till de mest kritiska åtgärderna i elnäten för att kunna driva och utveckla det framtida elnätet på ett hållbart sätt.
– Dagens utveckling med allt fler sammankopplade system och integrerad digital utrustning i elsystemet gör samhället sårbart på nya sätt, vilket gör att fortsatt kunskap- och kompetensutveckling inom programmet Risk- och tillförlitlighetsanalys är nödvändig, säger Susanne Stjernfeldt som är programansvarig.
Vill du gå med i programmet? Läs mer här och mejla Susanne Stjernfeldt vid intresse.