– Fler lågvärdiga värmekällor är nödvändiga i produktionsmixen, och sänkt temperaturnivå utgör en viktig del i anpassningen till framtidens värmekällor. Hela affärsidén med fjärrvärme är att ta vara på annars förlorade värmeflöden, säger Cilla Dahlberg Larsson, energikonsult på FVB Sverige.
Tillsammans med Ulrika Sagebrand är hon huvudförfattare bakom rapporten Handbok för sänkta fjärrvärmetemperaturer.
– Ju lägre temperatur, desto enklare och lönsamt blir det att inkludera dessa energiflöden i värmeförsörjningen. Man får även lägre förluster i ledningarna och bättre effektivitet i exempelvis rökgaskondenseringar, säger Ulrika Sagebrand och tillägger:
– Temperaturen är i stort sett densamma som för 20 år sedan, att få ned den har inte varit en prioritering. Vi har vetat länge hur man bör jobba men det har varit svårt att få branschen att sätta i gång, annat har prioriterats.
Men de ekonomiska drivkrafterna att sänka temperaturerna kommer att öka i framtiden. Frågan får allt större tyngd när vi framöver anpassar systemen mot mindre förbränning och mer värme från industriell restvärme, värmepumpar etc.
I rapporten redovisas bland annat hur Luleå Energi lyckades med målet att sänka sin framledningstemperatur, något som också kräver justerad returtemperatur, för att anpassa sig till SSAB:s förändrade produktion.
– Tack vare digitaliseringen har vi en betydligt bättre överblick i dag. Det är lättare att hitta fel och att se vad som ska åtgärdas för att nå en bra effekt. Dessutom behövs kontroll över de cirkulationsflöden som finns ute i näten så att de inte är större än nödvändigt.
Hon säger att fjärrvärmeföretag som premierar kunder med bra avkylning är ett incitament. Men för att uppnå en genomgripande effektivisering måste allt fungera även på kundsidan.
– Jag hoppas att de som sitter på expertisen, fjärrvärmeföretagen, i högre utsträckning bistår i det. Det är fjärrvärmeföretagen som har överblicken över hela systemet och därmed kan prioritera var åtgärder gör störst nytta.
Många svenska företag genomgår ett teknikskifte och utlovar fossilfrihet 2030. Det ska förverkligas genom exempelvis industriell restvärme och säsongsvärmelager.
– Vi har byggt fjärrvärme ungefär likadant sedan 1970-talet. Det kommer att finnas kvar under överskådlig tid men i takt med att allt fler övergår till fjärde generationens fjärrvärme kommer man bygga på ett annat sätt, exempelvis genom att använda plaströr i stället för stålrör. Byggs hus med väsentligt lägre värmebehov är det svårt att få ihop kalkylen med konventionell fjärrvärme med höga temperaturer och därmed höga ledningsförluster.
Vilken betydelse kan handboken få för fjärrvärmebranschen?
– Den är praktisk och visar handgripligen hur fel hittas och rättas till. Handboken kan användas av både fjärrvärmetekniker och större bostadsbolag. Förhoppningen är att branschen kommer att prioritera temperatureffektiviseringar och att vi ser resultat av detta framöver.
Läs mer i Futureheats syntesrapport
Rapporten presenteras även i en syntesrapport tillsammans med övriga projekt som bedrevs inom Futurheats etapp tre som pågick mellan 2022 och 2024. Ta del av syntesrapporten här.