– Ska man producera vätgas från havsbaserad vindkraft är det mest kostnadseffektivt att vika all el till det. Orsaken är att annars riskerar investeringar i infrastruktur för både vätgas och el in till land att bli för kostsamt, säger Gustav Green från Rise, en av författarna till rapporten ”Vätgasens möjligheter för vindkraften”.
Rapporten visar att vätgasproduktion i direkt anslutning till vindkraft har stor potential i Sverige. Optimala system för havsbaserad vindkraft innebär att elektrolysörens kapacitet uppgår till 98–100 procent av parkens installerade effekt.
– För landbaserad vindkraft är det som mest intressant att låta vätgasproduktion vara ett komplement till övrig elproduktion, det vill säga, att parken producerar och levererar både el och vätgas. Där blir det optimalt när elektrolysörens kapacitet motsvarar cirka 30–40 procent av den installerade effekten, säger Gustav Green.
Den största potentialen för vätgas bedöms finnas när produktionen kan ske vid perioder av låga elpriser, eftersom det minskar kannibaliseringseffekten, alternativt storskaligt till kunder med stor efterfrågan. Det finns även lokala fördelar med vätgasproduktion som kan göra att kommuner och lokalbefolkning blir mer benägna att säga ja till vindkraft. Detta eftersom vätgasproduktion kan gynna lokala industrier i större utsträckning.
De utmaningar rapporten identifierar är bland annat att distribution av vätgas kräver nya arbetssätt jämfört med eldistribution.
– Vätgasproduktion från vindkraft har potential att vara konkurrenskraftigt i det svenska energisystemet. Utmaningen är inte tekniska hinder, utan det handlar om att få ihop en fungerande helhet där vätgas producerad i stor skala av vindkraft kan vara praktiskt, säger Gustav Green.
En annan färsk rapport från Energiforsk är ”Hydrogen storage – knowledge overview and technical analysis”. En slutsats i den är att vätgasen har stor potential, men lagringslösningar behövs för att göra grön vätgas billigare och mer allmänt tillgängligt.
– Återkommande utmaningar för de flesta typer av vätgaslager är kostnader, regelverk och tillståndsprocesser. När det gäller vätgaslagring finns det ingen ”one size fits all” – vad som passar bäst beror på tillämpningen, om det är en eller flera industrier som ska dela på ett lager, var lagringen sker geografiskt och hur det lokala energisystemet ser ut, säger Kumail Marnate från KTH, en av författarna.
Några slutsatser från rapporten är:
- Tryckkärl är den dominerande tekniken för vätgaslager i dag, men de har en nackdel att storleken är en begränsande faktor.
- Kemiska hydrider har potential att transportera stora mängder vätgas och i befintlig infrastruktur, men innebär höga kostnader produktion och för att frigöra vätgasen.
- Lager i bergrum innebär en säker och ekonomisk lösning för lagring för stora volymer, men kräver omfattande investeringar och specifika geologiska förhållanden.
- Regelverk och tillstånd är komplexa och utgör ett betydande hinder för implementering av olika lagringstekniker.
Fakta
Vätgasens möjligheter för vindkraften
- Rapporten är framtagen i ett samarbete mellan Rise, Sweco och DNV.
- Projektledare är Gustav Green och Niklas Lindahl, Rise.
- Medförfattare från Sweco: Frank Krönert, Astrid Agering, Yalin Huang, Filippa Telin och Magnus Lenasson.
- Medförfattare från DNV: Maja Frost, Anja Myhre Waitz, Ingrid Bye Løken och Mari Saure Bogen.
Hydrogen storage – knowledge overview and technical analysis
- Rapporten är framtagen i ett samarbete mellan DNV, IVL, KTH och Rise med Sweco som projektledare.
- Medförfattare från Sweco: Linn Arvidsson, Alexander Lauge, Elin Lindblad, Pablo Parraga, Patrick Saade och Camila Varela.
- Medförfattare från DNV: Hedda Blomhoff och Maja Frost.
- Medförfattare från IVL: Desirée Grahn och Benjamin Storm.
- Medförfattare från KTH: Stefan Grönkvist och Kumail Marnate.
- Medförfattare Rise: Gustav Green.
Ladda ner
Den här texten är baserad på rapporterna ” Vätgasens möjligheter för vindkraften” och ” Hydrogen storage – knowledge overview and technical analysis”. Texten är framtagen med generativ AI och faktagranskad och redigerad av Energiforsk.