– Om efterfrågan på el ökar till 300 TWh till år 2045, då behöver vindkraften byggas ut snabbt, sa Carl Hellesen, teknikchef på det internationella konsultföretaget Quantified Carbon.
I fredags arrangerade regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige seminariet ”Så löser vi industrins elbehov fram till 2035”. Utgångspunkten för seminariet var ett delprojekt inom Energiforsks forskningsprogram Nepp. Fyra forskargrupper från EA Energy Analyses, Profu, Chalmers respektive Quantified Carbon har gjort modelleringar av hur Sverige ska klara en ökad efterfrågan av el.
Alla fyra kom fram till snarlika resultat, och under Fossilfritt Sveriges seminarium den 17 januari presenterade Quantified Carbon och Chalmers sina resultat.
– Vi har försökt att ha så lika antaganden som möjligt, men de är inte helt identiska, sa Carl Hellesen.
Han redovisade att de hade kört fyra scenarier. Dels ett med hög efterfrågan motsvarande cirka 300 TWh till 2045 som motsvarar regeringens planeringsmål, och ett med fördröjd efterfrågan där ökningen är långsammare i närtid för att ta lite mer fart under 2030-talet. Dels ett med ny kärnkraft från cirka 2040 och ett utan ny kärnkraft.
Chalmers å sin sida redovisade två scenarier med en efterfrågan på 260 TWh till 2035. I det ena fallet har de lagt in 3 GW ny kärnkraft 2040 och ytterligare 3 GW ny kärnkraft 2050.
De två forskargrupperna kom fram till liknande resultat.
– En hög elefterfrågan kommer i första hand att mötas med en kraftig utbyggnad av den landbaserade vindkraften motsvarande en fördubbling till 2035 jämfört med i dag, från 50 till 100 TWh. Det betyder en utbyggnadstakt motsvarande vad vi hade åren 2021–2023 i Sverige, som fortsätter till 2035, sa Lisa Göransson, docent i Energisystem vid Chalmers.
Även i Quantified Carbons högre scenario krävs att den landbaserade vindkraften byggs ut snabbt i närtid.
– Detta oavsett om vi får ny kärnkraft 2040 eller inte, det påverkar inte vindkraftsutbyggnaden i närtid. Den utbyggnadstakt vi behöver få på plats motsvarar ungefär det Lisa säger. Så ny kärnkraft eller inte påverkar inte landbaserad vindkraft i närtid, sa Carl Hellesen.
I Chalmers scenario möts elefterfrågan på årsbasis 2035 till hälften av existerande vatten- och kärnkraft och till hälften av väderberoende elproduktion.
– När vi gör de här beräkningarna tittar vi på hur efterfrågan möts varje timme. Och det går ihop – vi kan möta efterfrågan varje timme med 50 procent väderberoende elproduktion. Det gör vi tack vare flexibilitet i vattenkraften, men också stor flexibilitet i sektorskoppling. Redan 2035 får vi i våra modellresultat investeringar i vätgaslagring och värmelagring i södra Sverige, sa Lisa Göransson.
Den slutsatsen bygger på att det finns en hel del tillgänglig flexibilitet i systemet. Forskarna har även tittat på hur elpriset kan utvecklas. En slutsats av det är att det krävs högre elpriser för att nödvändiga investeringar i ny elproduktion ska komma till stånd och vara lönsamma.
Projektet fortsätter under våren med ytterligare modelleringar av mer utmanande driftsituationer Det handlar om kombinationer av år och driftsituationer med låg fyllnadsgrad i vattenmagasinen, perioder med liten vindkraftsproduktion, kallt väder med mera.
Dessutom ska projektet titta på behovet av förändringar i elmarknadens design för att stimulera nödvändiga investeringar och konsekvenser av dessa förändringar för elmarknadens funktion. Projektet ska även titta på hur systemstabiliteten i morgondagens elsystem kan säkerställas och vad det kostar
Se seminariet
Hela seminariet kan ses i efterhand här.