– Dagens energisituation med höga elpriser och brist på både effekt och överföringskapacitet ställer nya krav på fjärrvärmebranschen. Både energibolag och fastighetsägare står inför rejält ökade kostnader, men något som är positivt är att det finns ett stort intresse hos kunder idag att bidra till energisystemets effektivitet, säger Julia Kuylenstierna som är programansvarig för Futureheat.
FutureHeat är fjärrvärmebranschens gemensamma forskning- och utvecklingsprogram. Programmet ska identifiera nya möjligheter för fjärrvärmeföretagen i en marknad med ambitiösa miljö- och klimatmål, ökad konkurrens och åldrande system.
Att allt fler kunder vill bidra till energisystemets miljömässiga och ekonomiska effektivitet är något som branschen märkt av.
–Situationen har ökat både fjärrvärmeföretagens, energibolagens och fastighetsägares drivkraft att utveckla och prova nya lösningar, men i många fall behövs utvecklad teknik, nya strukturer och mer kunskap för att lyckas med initiativen. Våra tre nya projekt kommer att fylla viktiga kunskapsglapp för att företagen ska kunna möta de nya kundbehoven, säger Julia Kuylenstierna.
Attraktiva incitamentsstrukturer för efterfrågeflexibilitet
Nyligen genomförda studier visar att kunder hos fjärrvärmeföretag är positiva till efterfrågeflexibilitet idag. Allt fler fastighetsbolag uttrycker att de vill bidra till systemets effektivitet genom att styra och hålla nere sitt effektbehov när systemet är ansträngt.
Flera fjärrvärmeföretag utvecklar därför tekniker för att hantera efterfrågeflexibilitet, men erbjudanden med tydlig prissättning och incitamentsstruktur behöver utvecklas. Projektet Kundorienterad affärsutveckling för efterfrågeflexibilitet i fjärrvärmenätet, ska därför utveckla erbjudanden för efterfrågeflexibilitet genom ett kundorienterat angreppssätt.
– Idag saknas det erbjudanden som inspirerar fastighetsägare att jobba aktivt med sina effektuttag. Men med attraktiva affärsmodeller kan fjärrvärmebolagen stärka relationen till sina kunder och bidra till en hållbar användning av resurser, säger Mårten Haraldsson på Profu som är projektledare.
Optimering med systemperspektiv
– En alltmer vanligt förekommande utmaning för fjärrvärmebolag är att stora kunder kopplar bort sig från fjärrvärmenätet och skapar egna “energiöar”. På ytan kan det verka som rätt sak att göra, men ska hela systembilden och miljön beaktas, då finns det bättre sätt, som att samoptimera utöver dem traditionella systemgränserna.
Detta säger Anita Gudnadottir på Utilifeed som är projektledare för projektet Praktiskt genomförande av samoptimering med systemperspektiv. Projektet syftar till att ge fjärrvärmebolag och fastighetsbolag praktisk vägledning för hur systemeffektiva lösningar i fastigheter med både fjärrvärme och värmepumpar kan förverkligas.
Lastväxling mellan värmepump och fjärrvärme kan ge ett signifikant bidrag till att minska effektbehovet under hög-last och bidra till att lösa kapacitetsbristen. Trots detta klarar inte branschen att realisera denna typ av affärer med fastighetsägare. Därför kommer det här projektet att leverera en beskrivning av alla steg som fastighetsägare behöver genomgå för att genomföra affären, från första pitch till energibolagen, till en fungerande lösning med tillhörande affärsupplägg.
Så kan energigemenskaper bli effektivare
Inom EU finns politisk vilja till att underlätta bildandet av energigemenskaper, det vill säga lokala medborgarinitiativ, som till exempel när fastighetsägare går ihop och investerar i solel, batterier och elbilar, eftersom detta bidrar omställningen mot en mer hållbar energiförsörjning.
I dessa situationer är det dock vanligt med dåligt matchad elproduktion med elanvändning. För att främja fler medborgarinitiativ behövs formaliserade incitamentsstrukturer. Utformningen av sådana strukturer ska det nya projektet Exergigemenskap – att säkra resurseffektivitet i energisystem undersöka och analysera.
– Vi befinner oss i en tid då elektrifiering står högt på agendan. Att mäta egenkonsumtion och självförsörjning av elektricitet är populärt, men riskerar att leda till resursineffektivitet. Därför behövs effektiva och användbara mått på matchning av energikvalitet så att rätt sak används till rätt ändamål, säger Magnus Åberg på Uppsala Universitet som är projektledare.