Under flera år har Högskolan i Halmstad byggt upp en databas med hundratals exempel på omvandling från fossilbaserad teknik till icke-fossil värmeförsörjning från i huvudsak europeiska länder med tyngdpunkt på Sverige och Danmark. Utvecklingen sammanfattas i en Energiforskrapport med 70 möjligheter kopplade till fossilfrihet som i sin tur stöds av 284 genomförda, planerade eller föreslagna fall.
– Rapporten kan användas som ett uppslagsverk om framtida möjligheter för fjärrvärme och fjärrkyla och därmed bidra i arbetet för ett robust, hållbart och konkurrenskraftigt energisystem, säger Carolina Holmberg, områdesansvarig för termisk energiomvandling på Energiforsk.
Många verksamheter
Aktiviteterna för värmeåtervinning är möjliga från många olika verksamheter, som bioraffinaderier, vätgasförsörjning, eldistribution, fjärrkyla, datacenter, batterifabriker, livsmedelsförsörjning och avloppsvatten. Värmeleveransen kan bli mer oberoende från produktionen med hjälp av värmelager.
De 70 möjligheterna för koldioxidfri fjärrvärme inkluderar värmeanvändning, värmelagring, anslutning av kunder, flytt av värme, avskiljning av koldioxid och värmetillförsel.
Av slutsatserna framgår hur lokala förhållanden styr tillgången till fossilfria lösningar. Möjligheterna till fossilfri fjärrvärme kan delas in i ersättande aktiviteter som exempelvis biomassa, och stödjande aktiviteter som exempelvis olika digitala verktyg för att hålla nere temperaturerna och skapa lågtempererad fjärrvärme.
Koldioxidskattens införande
Universitetslektor Henrik Gadd har lett arbetet med sammanställningen. Han jämför med när olja och kol fasades ut och koldioxidskatt infördes vilket gjorde det lönsamt att bygga kraftvärme baserat på avfall.
– Nu kommer nya industrier som exempelvis batteritillverkning som ger tillgång till värme. Vi ska sänka temperaturerna för att ta vara på den gröna omställningens värme.
I rapporten har projektgruppen uppmärksammat 14 fall som bedömts ha ett extra stort värde. På frågan om vilka som sticker ut allra mest lyfter Henrik Gadd dessa två:
Världens största termiska lager på 90 GWh värme utanför Helsingfors
– Stora lager bryter beroendet mellan värmeproduktion och värmebehov. När det finns överskott på billig värme kan man lagra det för tillfällen med högre kostnad för värme. Eftersom kostnaden för ett värmelager är mycket lägre än kostnaden för att lagra el kan man vid perioder med låga elpriser ladda värmelagret med hjälp av exempelvis värmepumpar till en mycket låg kostnad. Den här typen av lager är konkurrenskraftigt och skalbart och kan användas i princip var som helst.
Utbyggnaden av fjärrvärmesystemet i München
Stadtwerke München etablerade 2008 en långsiktig vision:
- All elförsörjning ska vara förnybar 2025.
- Fjärrvärmesystemet ska vara koldioxidneutralt 2040.
- Fjärrkyla bör kunna ersätta individuella luftkonditioneringsenheter.
– Målen nås i detta fall främst genom geotermi, men det som sticker ut är den långsiktiga strategin. Att våga fatta beslutet trots att målet ligger decennier in i framtiden. Energibolaget är en strategisk del i att nå koldioxidneutralitet och inte bara en kortsiktig kassako för ägarna.
14 fall som lyfts i rapporten:
- Använda värme: 8 miljoner kg tomater per år från restvärme i Frövi, fall 2.4.3 (se rapporten sidan 32).
- Använda värme: Ånga från restvärme i Mölndal, fall 2.5.1 (sid 34).
- Ansluta kunder: Lägenhetscentraler i Frankfurt, Tyskland, fall 3.1.1 (sid 42).
- Flytta värme: Flera olika framtemperaturer i Chevilly-Larue, Frankrike, fall 4.3.1 (sid 53).
- Lagra värme: Värmelager i bergrum på en miljon m3 i Vanda, Finland, fall 5.6.8 (sid 79).
- Avskilja koldioxid: Avfallsförbränning i Oslo, fall 6.2.4 (sid 89).
- Förnybar linjär tillförsel: 400 MW geotermi för München, fall 7.2.2 (sid 96).
- Förnybar linjär tillförsel: 64 MW Eavor-loop i Geretsried, fall 7.2.12 (sid 101).
- Förnybar linjär tillförsel: 110 MW solfjärrvärme i Silkeborg, fall 7.6.7 (sid 113).
- Förnybar linjär tillförsel: 500 MW med havsvärme och värmepump i Helsingfors, fall 7.8.4 (sid 123).
- Värmeåtervinning: Värme från elektrolysrör på 20 MW i Hofors, fall 8.2.1 (sid 133).
- Värmeåtervinning: Kombinerad värmning och kylning med kall fjärrvärme i Zürich, fall 8.8.1 (sid 149).
- Värmeåtervinning: Värme utan värmepump från vattenkylt datacenter i Ålborg, fall 8.10.1 (sid 154).
- Värdekedjan: 17 olika sätt att använda värmepumpar i fjärrvärmesystem, fall 10.3.1 (sid 178).
* Rapporten presenteras och diskuteras på ett webbinarium den 18 september. Läs mer om det och anmäl dig här.