– Viktigast med rapporten är den metodik i fyra steg som vi har utvecklat. Vi fick möjlighet att testa detta på Värmland för att pröva vad som funkar och inte. Jag tror att det kan bli en bra guide för elnätsföretag att jobba med flexibilitet, säger rapportförfattaren David Olsson på Glava Energy Center.
Projektet Metodik för flexibilitet i elnäten startade i slutet av 2023, med syftet att ta fram en metod som kan användas som handbok av elnätsägare för att implementera flexibilitet i elnätet. Fokus har legat på större industrier, större elproducenter, energilager och privata villor. Nu är rapporten klar och den metod man kommit fram till består av fyra steg:
- Kartlägg behovet av flexibilitet genom analyser av data från elnätet.
- Kartlägg genom dialog aktörer som har tillgång till flexibla resurser.
- Matcha flexibilitetsbehovet mot den kartlagda potentialen.
- Realisera flexibiliteten baserat på elnätets förutsättningar, exempelvis genom lokala flexmarknader eller villkorade avtal.
När projektet startade var tanken att ta fram en enkät för att identifiera flexibilitet, men det övergick till mer av en diskussion med olika aktörer.
– Det visade sig att det var svårt att få bra svar med en enkät, eftersom bilden hos många industrier och andra aktörer var att de inte skulle kunna flytta sin förbrukning alls. Men det var ofta lite av en mognadsresa, efter en stunds dialog insåg de att de kunde styra vissa delar, säger David Olsson.
Enligt rapporten är den totala tekniska potentialen för flexibilitet i Värmland 1 070 MW. Med teknisk potential menas hur stor effekt som maximalt kan styras. Av denna står vindkraften för knappt hälften, 500 MW. Privatsegmentet, bestående av värme, elbilar och solel, står för nästan en tredjedel, medan energilager i form av batterier och pumpkraft för drygt 10 procent.
En av utmaningarna i Värmland är att det finns en överkapacitet av effekt från sol och vind under ett mindre antal timmar på sommaren, medan det vintertid finns ett behov av få in mer effekt för att möta en högre efterfrågan.
– Det är ganska få timmar på sommaren som man behöver styra ner, men gör man det kan man ansluta mer elproduktion som då möjliggör ökad tillgång till effekt under många fler timmar av året. Vi behöver få in mer vind- och solel i Värmland, för att öka energiutbudet, säger David Olsson.
En slutsats i rapporten är att många resurser är styrbara och flexibla, men att det i nuläget saknas incitament för att agera flexibelt mot lokala elnät.
– Det finns ingen marknad och aktörerna saknar information om hur mycket man kan få betalt för att vara flexibel. Vem ska betala för flexibiliteten, vem får betalt och hur gör man det? Nästan alla vi har pratat med har sagt att de har möjlighet till flexibilitet, men de undrar hur de ska få betalt, säger David Olsson.
Ladda ner och läs mer
Rapporten Metodik för flexibilitet i elnäten är framtagen inom ramen för Energiforsks program Elnätens hållbara teknikutveckling och digitalisering. Den är skriven av David Olsson, Glava Energy, och Lars Olsson, Senior IT.
- Läs hela rapporten Metodik för flexibilitet i elnäten.
- Läs mer om programmet Elnätens hållbara teknikutveckling och digitalisering.
- Läs pressmeddelandet om när projektet startade: Värmlands elnät kan bli modell för hela Sverige.