Åsa Benckert, senior miljöingenjör på Umeå Energi, efterträder Harald Svensson på Stockholm Exergi som går i pension.
– Det är ett spännande uppdrag! Det finns en otroligt stor kunskap inom styrgruppen för Askprogrammet. Jag ser fram emot att lyssna av och sammanföra kunskap från bransch och akademi, säger Åsa Benckert.
Förbränning
På Umeå Energi arbetar Åsa Benckert med lagstiftningsfrågor kring förbränning. Åsas kanske viktigaste uppgift är att försöka påverka lagstiftning kring förbränning inom EU, alltså innan den är på plats. Mycket av arbetet sker via CEWEP och Avfall Sverige. Åsa Benckert jobbar också praktiskt med förbränningen i pannorna på Umeå Energi och ser till att det finns rätt mätutrustning på plats och att rapportering löper på. Ett annat uppdrag är att se till att företaget hänger med i den snabba teknikutvecklingen.
– Jag tycker det är väldigt viktigt att ta reda på hur vi som lokalt energiföretag kan och bör verka för energiomställningen. Det måste finnas en vilja att hitta nya lösningar!
Som exempel nämner Åsa Benckert användningen av energiaskor:
– Askorna måste in i kretsloppet igen och vi måste vara förbereda nu när kostnaderna för att lägga askor på deponi bara stiger, vi behöver hitta nya användningsområden för bioenergiaskor. Jag skulle gärna se ett forskningsprojekt med den inriktningen!
Ersätta råvaror
I Norra Sverige är det inte så vanligt att askan återförs till skogen. Det beror på flera orsaker, kanske framförallt att tillväxten i skogen inte visat sig öka vid askåterföring i lika stor utsträckning som längre ner i Sverige. Det blir också allt viktigare att återvinna resurser för att ersätta naturmaterial, säger Åsa Benckert:
– Slaggrus (en restprodukt som uppstår vid avfallsförbränning) kan ersätta jungfruliga råvaror som bergkross och natursten. Det kommer att bli väldigt kostsamt att lägga på deponi, det gör frågan alltmer aktuell.
Askornas framtid
Det finns flera viktiga processer som kan påverka askornas framtid och där vi behöver ligga i fas med forskningen, menar Åsa Benckert:
– En ökad användning av returträ i våra pannor, vilken påverkan kan det få? Returträ innehåller till exempel förzinkad spik och hur påverkar det askornas sammansättning? Bygg- och rivningsavfall, vilken påverkan kan det få på askorna? Kommer klimatförändringar ge en annan typ av tillväxt i skogen, och hur kommer det att påverka bränsle och askor?
På Umeå Energi är våra biobränsleaskor lite av en utmaning, berättar Åsa Benckert:
– Vi har hittills haft ett för litet fokus på askfrågor. Att bara lägga på deponi, är ohållbart i längden. Via Askprogrammet känner jag att vi på Umeå Energi kan ta del av andras kunskap, erfarenheter och tankar kring askor. Det är mycket värt. Det är också ett bra sätt att växla upp forskningsresurser!