Flera nätägare rapporterar att många relativt nya nätstationer drabbas av haverier. Tomas Johansson på Svensk linjebesiktning har kartlagt vad som kan vara orsak till haverierna. Felen beror på PD-aktivitet, alltså partiella laddningar, ett fysikaliskt fenomen som innebär att urladdningar sker lokalt på grund av stora elektriska fältstyrkor. Att det uppstår PD-aktivitet i mätstationer har flera orsaker berättar Tomas Johansson:
– PD-aktivitet uppstår oftast på grund av felmontage vid byggnation av nätstationer, men det kan också bero prefabricerade fel som uppstått vid produktion. I vår kartläggning har vi kommit fram till att den komponent som ofta drabbas av PD-aktivitet är ändavslut på mellanspänningssidan. En bidragande orsak till PD-aktivitet är hög luftfuktighet i nätstationen. Ju högre relativ luftfuktighet desto större risk för att ett potentiellt fel faktiskt leder till PD-aktivitet. Vi har också sett att vissa geografiska platser, vissa årsmodeller och fabrikat verkar öka sannolikheten för att PD-aktivitet uppstår.
Konsekvensen av PD-aktivitet är allvarliga ur både ekonomiskt perspektiv och för leveranssäkerheten av el till konsument. Urladdningen som skapas vid PD-aktivitet leder till flertalet skadliga effekter på komponenter i nätstationen då urladdningen ger upphov till skadligt UV-ljus, ozon och salpetersyrlighet.
– Den här processen kan på sikt leda till haveri i nätstationen. UV-ljuset bryter ner polymerer i ändsluten, vilket leder till att kabeln mister sin isoleringsförmåga. Salpetersyran i kombination med fukt leder till att all metall i mätstationen oxiderar och måste bytas ut efter 15-20 år. En oerhört kostsam åtgärd!
PD-aktivitet är också ett arbetsmiljöproblem eftersom det kan ge upphov till ljusbågar, som kan ge svåra skador på människor i och i värsta fall leda till döden.
– Entreprenörer, besiktningspersonal och andra som vistas i närheten av mätstationer med PD-problem kan utsättas för skador från el, syra och sot från till exempel skador på elledningar. Det är alltså inte bara en ekonomiskt och tekniskt viktigt att komma tillrätta med de här problemen, utan det handlar också om människors hälsa.
I projektet har Svensk Linjebesiktning i samarbete med Energiforsk och flertalet nätägare utvärderat den bästa metoden för att identifiera PD-aktivitet i nätstationer, samt hur den tekniken bäst appliceras för användbara resultat. Koronasensorn har visat sig vara den enda pålitliga tekniken. Med hjälp certifierad personal och en handhållen koronasensor identifieras det UV-ljus som uppstår vid PD-aktivitet.
I det här projektet har Tomas Johansson kartlagt hur stort problemet är. Nu startas ett nytt projekt i samarbete med RISE på uppdrag av Energiforsk. Projektet ska ge nätbolagen rekomendationer kring besiktning av nätstationer, samt ge förslag på olika åtgärder och vilka kostnader som kan bli aktuella. Uppföljningsprojektet fokuserar på att i framtiden matematiskt kunna avgöra vilka stationer som löper störst risk att drabbas av funktionsfel i förtid på grund av PD-aktivitet.
– Det finns potentiellt miljardbelopp att spara genom att tidigt identifiera och åtgärda PD-aktivitet i nätstationer. Tillsammans med RISE kommer vi att analysera all data vi har samlat hittills på ungefär 6 000 stationer i Sverige.
Tomas Johansson har konstaterat att de felaktiga ändavsluten är en av de vanligaste orsakerna till PD-aktivitet. Nu behöver han tillsammans med andra aktörer ta fram instruktioner för hur nätägarna ska komma till rätta med problemen. Det blir ekonomiskt ohållbart att fysiskt besöka alla 200 000 nätstationer i Sverige och därmed finns stora pengar att spara genom att ”friskförklara” så stor del som möjligt av populationen genom att skapa algoritmer baserade på ett antal riskfaktorer.
Tomas Johansson ser positivt på att det går att lösa problemen på mätstationerna, men poängterar att det är tidskritiskt att komma igång:
– Vi vet att tidiga symtom inte kan upptäckas med mänskliga sinnen, utan att rätt teknik är nyckeln till att identifiera PD-aktivitet tidigt. Vi vet att aktiviteten inte självläker och vi vet att skadorna på stationen ökar exponentiellt med tiden, och därmed också kostnaderna för åtgärder.
Läs mer rapporten om det avslutade projektet här:
Läs om det pågående projektet här: