– Insamling och hantering av data för att ta fram nätutvecklingsplaner är väldigt resurskrävande. I vår rapport lämnar vi förslag på metoder och verktyg som kan hjälpa elnätsföretag att hantera den ökande elektrifieringen av samhället. Förhoppningsviskan det bidra till ett mer hållbart, robust och konkurrenskraftigt elsystem, säger rapportens huvudförfattare Elias Hartvigsson från techbolaget Endre Technologies.
Tillsammans med kollegan David Steen har han skrivit rapporten ”Analys av nätutvecklingsplaner och flexibilitet” på uppdrag av Energiforsks program ”Elnätens hållbara teknikutveckling och digitalisering”.
Rapporten kommer fram till att det krävs digitalisering och standardisering för att minska den tid elnätsföretag lägger på att samla och bearbeta data. Dessutom föreslås i rapporten en metod för att beräkna framtida flexibilitetsbehov, som skulle kunna hjälpa företagen att optimera sina investeringar och hantera efterfrågan på ett effektivare sätt.
En slutsats i rapporten är att insamling och hantering av data är en av de mest resurskrävande delarna av arbetet med nätutvecklingsplaner. Rapportförfattarna har intervjuat företrädare för elnätsföretag i bland annat Storbritannien och Portugal. Dessa har påpekat att mycket tid går åt till att extrahera och sammanställa data från olika källor, ofta med varierande kvalitet och format.
Rapportförfattarna föreslår därför att öppna API :er, alltså möjlighet att komma åt utpekad information i ett datasystem, och standardiserade dataformat införs för att underlätta arbetet och minska behovet av manuella insatser. En digitaliserad och mer automatiserad process kan spara tid och pengar för elnätsbolagen, och även höja kvaliteten på det insamlade materialet.
I rapporten föreslås en metod för att undersöka flexibilitetsbehov i elnätet, särskilt med fokus på laddning av elfordon. Genom att analysera olika scenarier för laddningsbeteende – som direktladdning vid ankomst, nattladdning och prisoptimerad laddning – kan elnätsbolagen uppskatta hur stora flexibilitetsbehov som kan uppstå under olika omständigheter.
I ett fallstudieområde i Stockholm identifierades ett potentiellt flexibilitetsbehov som varierade från 20 kW till 450 kW och från 6 till 427 timmar per år, beroende på olika scenarier.
Generiska profiler för baslast och elbilsladdning kommer enligt rapporten ge en underskattning för hur lång tid man förväntas ha behov av flexibilitet jämfört med profiler som tar hänsyn till lokala faktorer. Generiska profiler för endast baslast tenderar i stället att ge ett högre flexibilitetsbehov i form av effekt, då det missar lokala sammanlagringseffekter.
Rapporten visar alltså att flexibilitetsbehovet kan skilja sig avsevärt beroende på kundernas laddningsmönster. Direktladdning vid ankomst ger exempelvis ett mycket högre flexibilitetsbehov jämfört med nattladdning.
Denna typ av analys är enligt rapporten viktig för att elnätsföretag ska kunna dimensionera sina nät och förutse var och när nätförstärkningar behövs. På sikt kan prognoser för flexibilitet också möjliggöra kostnadseffektiva lösningar genom att skjuta upp nätförstärkningar till förmån för marknadsbaserade flexibilitetstjänster.
Rapporten rekommenderar att elnätsföretag samarbetar med kommuner, mjukvaruleverantörer och andra aktörer för att standardisera och digitalisera insamling av data som krävs för nätutvecklingsplaner.
Dessutom bör elnätsföretag utveckla och testa olika prognosmetoder för att öka förståelsen av framtida flexibilitetsbehov. Med bättre underlag kan både investeringar och operativa beslut inom elnäten bli mer effektiva, vilket kan bidra till ett mer hållbart och robust elsystem.
Analys av nätutvecklingsplaner och flexibilitet
Rapporten Analys av nätutvecklingsplaner och flexibilitet är framtagen av Energiforsks program Elnätens hållbara teknikutveckling och digitalisering. Författare är Elias Hartvigsson och David Steen från Endre Technologies, och tidigare forskare på Chalmers.
Läs hela rapporten här.
Den här texten är baserad på rapporten Analys av nätutvecklingsplaner och flexibilitet, framtagen med generativ AI och faktagranskad och redigerad av Energiforsk.