– Utrivningar är relativt nytt i Sverige, så jag bedömer att många dammägare kanske famlar lite. Vi har samlat de erfarenheter som finns, som ett stöd till både dammägare och myndigheter och hoppas att rapporten kan vara till stor nytta vid framtida dammutrivningar, säger Tina Påhlstorp, huvudförfattare till rapporten.
Rapporten fokuserar på tekniska aspekter och erfarenheter från tidigare projekt och ger rekommendationer till dammägare som överväger att riva ut dammar.
En rekommendation är att dammägare bör eftersträva att utrivningen återställer landskapet till så naturliga förhållanden som möjligt, bland annat för att undvika behov av framtida underhåll.
– Men ibland kan det vara önskvärt att lämna kvar anläggningsdelar, till exempel av kulturmiljöskäl eller efter önskemål från kringboende. Viktigt då är att man säkerställer att kvarlämnandet inte utgör en säkerhetsrisk, säger Tina Påhlstorp.
Hennes erfarenhet är att de kringboende ofta kan vara negativa till att en damm ska rivas ut.
– Jag har varit med om det på samrådsmöten och jag tror att det handlar om att vi människor kan vara rädda för förändringar. Det bör man vara ödmjuk för inför en dammutrivning, säger Tina Påhlstorp.
Hon lyfter vikten och svårigheten att kommunicera på rätt nivå inför en dammutrivning.
– Det är svårt att förutsäga exakt hur slutresultatet kommer bli. Samtidigt är det viktigt att kunna vara så konkret som möjligt för att de närboende ska få en bild av vad projektet innebär. Mitt råd är att inte ange för många detaljer och lova inte för mycket, utan försök hitta en bra balans, säger Tina Påhlstorp.
Rapporten beskriver även risker som en utrivning kan vara förknippad med och som dammägare kan behöva ta ställning till. Det kan handla om grundvattensänkningar, ras och skred, sedimenttransport, spridning av föroreningar, översvämningar eller erosion. Men i de flesta fall i Sverige kommer det sannolikt handla om små dammar med små magasin, vilket oftast innebär små eller obetydliga risker.
– Men, riskerna ska inte överdrivas. Oftast kommer det vara relativt små dammar som ska rivas ut, inte de största, då är riskerna mindre. Myndigheterna vill ofta utreda så mycket som möjligt, vilket innebär ett ineffektivt utnyttjande av såväl samhällets som dammägarnas resurser. Branschen har ett ansvar är att förklara vad som är relevant att utreda, säger Tina Påhlstorp.
Rapporten har väckt stort intresse och över 200 personer närvarade på webbinariet när den presenterades tidigare i oktober. Andreas Larsson, ansvarig för Energiforsks Dammsäkerhetsprogram, är nöjd.
– Vattenkraften har en nyckelroll för att Sverige ska få ett robust, hållbart och konkurrenskraftigt energisystem, tack vare att den bidrar med reglerbar och planerbar kraft. Men ibland behöver dammar tas bort och då är det viktigt att det sker så hållbart som möjligt. Den här rapporten ger ett bra underlag för att bidra till det, säger Energiforsks Andreas Larsson, ansvarig för programmet Dammsäkerhet.
Fakta
Rapporten ”Utrivning av dammar” är framtagen av Energiforsks program Dammsäkerhet. Uppdraget att skriva rapporten slutfördes av medarbetare på Afry, med Tina Påhlstorp (nu på Sweco) som huvudförfattare i samarbete med Magnus Bidner och Dan Eklund.
Rapporten presenterades på ett webbinarium den 11 oktober. Det kan ses här.