Internet of Things kan sägas vara ett nätverk av uppkopplade ”saker”. Alla prylar som på något sätt är uppkopplade mot Internet/Intranät blir en del av ett gigantiskt nätverk. I TK IoT, den svenska tekniska kommittén för IoT, handlar det om referensarkitektur, interoperabilitet, middelware - kopplingen mot applikationer och frågor kring hur IoT-tjänster kan fungera så pålitligt som möjligt. Arbetet är inriktat mot generella IoT-funktioner och IoT-tjänster som är gemensamma för flera områden. Några exempel är bland säkerhet, robusthet samt samverkan och delning av information. Det finns också mer specifika projekt, som standarder för akustiska undervattenssensorer, givare för stationer i elnät, teknik för digitala tvillingar och kodning från sensorer.
–Den internationella kommittéen SC41, som tar fram internationella standarder för Internet of Things, har ett par projekt för tillämpningar i elnät, berättar David Erol på Vattenfall som sitter med i den svenska kommittéen TK IoT. Det ena projektet (ISO/IEC 30144) ska leda till en arkitektur för nät med sensorer i stationer och ställverk. Det andra projektet (ISO/IEC 30160) ska resultera i ett ramverk för styrning av industri- och konsumentprodukter som är anslutna till smarta elnät.
–I anslutning till den tekniska kommittén TK IoT finns en arbetsgrupp som på uppdrag av IoT Sverige fokuserar på att föra ut pågående standardiseringsarbeten till en bredare krets. Arbetsgruppen har också fungerat som ett diskussionsforum som gett värdefull input till olika initiativ inom IoT-standardisering. Vi har på det sättet fått en återkoppling från branschen kring hur standarderna bör utformas för att bli till nytta för oss i Sverige, säger David Erol på Vattenfall.
IT-miljö
En av de viktigaste delarna av IoT-standarderna i Sverige är, enligt arbetsgruppen, att en användare som följer standarderna ska kunna behålla sin IT-miljö och utöka den med nya funktioner som genom interoperabilitet och metadata samverkar med övriga IT/IoT-funktioner. Målet är att skapa en svensk guide som pekar på de nödvändiga standarder som behövs för att bygga svenska IoT-system baserade på internationella standarder. Lämpliga delar ska översättas till svenska och det ska finnas exempel på bra tillämpningar.
Leverantörer av IoT
Det finns många IoT-leverantörer på marknaden. Arbetsgruppen har gjort en sammanställning av leverantörerer och då fokuserat på IoT-lösningar framför allt inom offentlig sektor. En mappningskarta har också tagits fram, som beskriver flera olika delar som en tänkt IoT-plattform kan innehålla.
–Mappningskartan har med framgång använts i samarbete mellan arbetsgruppen och ett IoT-projekt i Jönköpings län där kommunerna i länet gått samman för att satsa på IoT gemensamt. Mappningskartan och arbetsgruppens material har används för kravställning i en genomförd offentlig upphanding av en regiongemensam IoT-plattform, avslutar David Erol.