– Kärnkraft, vindkraft och stödtjänster kommer tillsammans spela stor roll för att Sverige ska kunna avsluta fossilberoendet. Det här studiebesöket hos Forsmark och Holmen var inspirerande och lärorikt för oss. Ska vi klara klimatmålen behövs mer forskning och kunskap om hur energisystemet kan utformas, säger Energiforsks vd Markus Wråke.
Den 24 augusti åkte Energiforsks medarbetare på studiebesök i norra Uppland. Ett av besöken var till Hallsta pappersbruk i Hallstavik, som ägs av skogsbolaget Holmen, där energiingenjör Magnus Rydstrand berättade hur bruket framgångsrikt handlat med stödtjänster.
– Vi har buffertar i produktionslinjen som innebär att vi ibland har möjligheter att låta delar av produktionen stå still i några timmar. Den flexibiliteten innebär att vi kan sälja stödtjänster till Svenska kraftnät, utan att behöva investera i till exempel batteri, berättade Magnus Rydstrand.
Det är framför allt stödtjänsten FCR-D Upp som Hallsta pappersbruk sålt, vilket innebär att man minskar sin förbrukning när det behövs för att upprätthålla frekvensen i elsystemet.
– Eftersom vi inte alltid har en helt full orderbok finns det tillfällen när vi kan ställa produktionen. Det är en väldigt framgångsrik verksamhet som betyder betydligt mer för oss än exempelvis elbesparingar. Så vi sänker vår elkostnad, förbättrar hållbarheten i elsystemet och gör plats för mer förnybar el, det känns bra, sa Magnus Rydstrand.
Besöket på bruket kombinerades med en tur till Holmens vindpark Varsvik, strax utanför Hallstavik. Parken invigdes 2014 och består av 17 Vestasturbiner på 3 MW. Vindkraftverken är 185 meter höga, inklusive rotorblad, och årsproduktionen är 150 GWh.
– Vi försöker hitta och utveckla fler sajter för vindparker och tittar även på solparker. Det är en bra kombination, eftersom de generellt inte producerar samtidigt. Förutom den här vindparken har Holmen även parken Blåbergsliden i Skellefteå och 21 vattenkraftverk, berättade Oskar Andersson, vindkraftsingenjör på Holmen.
Energiforsk på plats i Holmens vindpark
Varsvik i Uppland.
Det tredje besöket för Energiforsk var till Forsmarks kärnkraftverk, några mil norr om Hallstavik. Vi guidades runt i Forsmark 3, som togs i drift 1985 och därmed är Sveriges yngsta och modernaste reaktor, berättade informatören Juliette van Asch van Wijck som guidade oss runt.
– Forsmark 3 byggdes för att kunna vara en exportprodukt, med teknik för att kunna klara jordbävningar i länder som Japan. Planen från början var att bygga tolv reaktorer här i Forsmark, men den politiska utvecklingen runt folkomröstningen 1980 ändrade det, sa Juliette van Asch van Wijck.
Genom tjocka glasfönster fick vi titta in i både turbinhallen och reaktorhallen. De noggranna säkerhetsrutinerna tog stort fokus under guidningen. En detalj som stack ut var därför att någon i en hiss hade klottrat ”Bra målat”, och tankar på en typisk högstadieskola kunde flimra förbi.
Efter rundvandringen berättade Forsmarks vice vd Johan Börjesson om arbetet med att förlänga Forsmarks livslängd.
– Det här är en välvårdad anläggning som är 40 år, den är mitt i livet. Under hösten börjar vi titta på möjligheterna att driva anläggningarna bortom 60 år. Vår ambition är att driva befintliga reaktorer så länge de är säkra och kostnadseffektiva., sa Johan Börjesson.
Han berättade också om en pågående ansökan till Svenska kraftnät om att effekthöja Forsmark 1 med ytterligare 100 MW.
– Vi hoppas kunna lösa de tekniska frågeställningarna snart. Vi vill även effekthöga Forsmark 3 med upp till 200 MW under senare delen av 2020-talet, det finns potential för det.
Johan Börjesson berättade också att Forsmark och Ringhals har som ambition att bli världsledande inom kärnkraftsdrift, med ett antal nyckeltal inom säkerhet, tillgänglighet, personal och lönsamhet. Bland annat är målet att nå 92 procents tillgänglighet till 2030, vilket kan jämföras med de 90 procent Forsmark nådde i fjol.