2023-12-07

”Sverige kan bli nettoexportör av negativa utsläpp”

Perstorps satsning Project Air i Stenungsund ska med infångad koldioxid, vätgas och biogas tillverka
200 000 ton metanol om året, med start 2027.

Både lagring och användning av infångad koldioxid kommer behövas för att FN:s klimatmål ska nås. Det var en slutsats från ett webbinarium Energiforsk arrangerade den 29 november. En bransch som står inför ett stort behov av att ställa om är kemiindustrin.

– Kemiindustrins omställning innebär att mängden hållbara kolkällor måste öka 14 gånger, från dagens 70 miljoner ton till 1 miljard ton år 2050, sa kemikoncernen Perstorps inköpschef Urban Svensson under webbinariet.

Det var stort intresse för webbinariet om lagring respektive användning av infångad koldioxid, CCS och CCU, som Energiforsks innovationskluster Gröna kolatomer arrangerade den 29 november, fler än 150 deltagare kopplade upp sig. En slutsats var att behovet av att få bort fossila råvaror i bland annat kemiindustrin, flyget och sjöfarten innebär att både CCS och CCU behövs.

Ebba Willerström Ehrning från Fossilfritt Sverige, sa dessutom att infångning av koldioxid från biogena källor, bio-CCS, kommer behövas för att minska mängden koldioxid i atmosfären. Tack vare att Sverige genom sin skogsindustri har gott om biogent kol har vi också möjlighet att skapa en helt ny industri.

– Sverige har goda förutsättningar att bli nettoexportör av både negativa utsläpp och hållbara kolbaserade produkter. De biogena kolatomerna som finns i rökgaser är en outnyttjad resurs, sa Ebba Willerström Ehrning.

Perstorps inköpschef Urban Svensson berättade att kemiindustrin en gång hade sitt ursprung i förädling av skogsråvara, men när oljan blev billig efter andra världskriget växlade man till att använda fossil råvara. I dag är 84 procent av råvaran i kemiindustrin fossil, 10 procent är biobaserad och 5 procent är återvunnen. Mindre än 0,5 procent kommer från infångad koldioxid.

Till 2050 väntas 55 procent av kemiindustrins råvarubas komma från återvinning, 20 procent från biomassa och 25 procent från infångad koldioxid och vätgas.

Här är CCU en möjlighet och ett exempel är Perstorps satsning Project Air i Stenungsund, där infångad koldioxid, vätgas från elektrolysörer och biogas ska användas för att tillverka 200 000 ton metanol om året, med start 2027.

– Project Air beräknas minska koldioxidutsläppen med 500 000 ton om året, sa Urban Svensson.

Ett företag som arbetar med bio-CCS är Stockholm Exergi, som har en anläggning för koldioxidavskiljning vid kraftvärmeverket i Värtan i Stockholm. Företaget har kartlagt de potentiella marknaderna för infångad koldioxid.

– Det finns ingen optimal lösning för alla situationer, det beror helt på kontexten. Men i dag är CCU en mycket enklare lösning eftersom det finns en marknad. CCS kräver en mängd bilaterala avtal. Men det innebär inte att CCU kommer först och sedan CCS. Vi måste ha både och, sa Erik Dahlén, ansvarig för forskning och utveckling inom processteknik på Stockholm Exergi.

Presentationerna från webbinariet ”Avgörande verktyg för att nå klimatmålen: Finns det plats för både CCS och CCU?” finns här.

En längre artikel baserat på webbinariet finns hos tidningen Energi: ”Vi behöver både CCS och CCU för att klara klimatmålet”.

Vill du bli medlem i eller veta mer om innovationsklustret Gröna kolatomer? Läs mer här.

Nyheter